Visar inlägg med etikett Personhistoria. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Personhistoria. Visa alla inlägg

tisdag 21 februari 2012

En modig kvinna - Emmeline Pankhurst



Vid sekelskiftet 1900 fanns det många modiga kvinnor som kämpade för lika rättigheter för könen, och framför allt för kvinnors rätt att få delta vid val.

Det fanns en tid då vissa (läs: män) tyckte att kvinnor inte förstod sig på viktiga saker, och ansåg att kvinnor stod lägre i förstånd än män. Vilket trams! Läs bland annat i min artikel vad kvinnorna gjorde under andra världskriget: Nitaren Rosie vann kriget!

En av dessa kämpande kvinnor för rösträtt var Emmeline Pankhurst, (1858-1928).
Hon och hennes medsystrar och -bröder, lyckades få till stånd förändringar som lade grunden till ett mer jämlikare samhälle för framtida generartioner.
Kvinnor som kämpade för kvinnlig rösträtt kallades för suffragetter. Ordet suffragett kommer latinets suffragium, som betyder röst vid val.

Civil olydnad var metoden de använde i sin strävan att väcka uppmärksamhet. Fast vissa använde tyvärr skadegörelse och våld när de blivit tillräckligt provocerade.

Pankhurst kunde ha stannat vid sin härd och ta hand om man och barn och skött om sitt hem och utseende. Hon kunde ha ägnat sitt liv åt shopping, resor och nöjen, och efteråt helt utschasad åka på spa och knyta ihop sina nerver.
Men hon ville annat av sitt liv.

Tack Emmeline, och alla andra som hade kraft och mod att reagera mot dumhet och gamla förlegade tankesätt.

”Att tänka stort är bra, men att tänka rätt är större”.

Läs mer om Pankhursts liv och gärningar i den utmärkta artikeln i Wikipedia: Emmeline Pankhurst.


Emmeline Pankhurst reste runt i Storbritannien och USA och talade om rösträtt.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Ett klädesplagg som förknippas med kvinnofrigörelse lanserades av Elizabeth Smith Miller (Libby Miller) redan omkring 1850. Den som gjorde dräkten känd var däremot Amelia Jenks Bloomer, som i sin tidning drev en kampanj för den rationella dressen som ökade rörelsefriheten för kvinnan. Dräkten bestod av en knälång kjol och under den bars vida byxor som ofta snördes ihop vid vristerna. Detta var en protest mot dåtidens mode med korsetter, snörliv och långa och tunga kjolar. Dräkten kom att kallas för Bloomerdress eller bloomers.


Dräkten bars ofta av den tidens feminister och rösträttsaktivister. Kvinnorna som bar den rationella dräkten blev tråkade och hånade i offentligheten, så trenden tog snabbt slut. Men med cykelns intåg i slutet av 1800-talet fick dräkten en renässans, då en kvinna inte kunde cykla i den tidens hopsnörda mode.


Bloomers på en modern cyklist.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Det sägs att kvinnor under 1970-talet brände sina behåar i protest mot kvinnoförtrycket. Enligt sajten Faktoider.nu berättas att det är en seglivad myt. Upprinnelsen till denna kommer troligtvis från en aktion mot en Miss America-tävling i Atlantic City i USA 1968. Kvinnor samlades och slängde behåar, gördlar, papiljotter, lösögonfransar och andra så kallade kvinnoförtryckande saker i en soptunna, kallad för "Freedon Trash Can".

Att bränna amerikanska flaggor eller inkallelseordrar för militärtjänst till det då rådande Vietnamkriget, var däremot politiska handlingar som skett i verkligheten. Kvinnosaksaktionen har medvetet eller omedvetet blandats ihop med dessa uppeldningar och blivit en seglivad myt. Myten kan också ha gett upphov till behå-bränningsaktioner i verkligheten.
Läs mer om myten i artikeln: BH-bränning.


Aktion mot Miss America-tävling 1968.


Källor:
Wikipedia; Boken Kropp och kläder av R. Broby-Johansson; Faktoider.nu; Bildsökningar via Google; och egna minnen.

Överst bilden visar när Emmeline Pankhurst blir arresterad utanför Buckingham Palace i London i maj 1914.

.

onsdag 21 december 2011

1900-talets martyrer 10 – Wang Zhiming



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den tionde och sista martyren på Westminster Abbey är:

Wang Zhiming, 1907-1973
Han var en kristen pastor i Wuding i provinsen Yunnan i det kommunistiska Kina. Han kom i kontakt med kristna missionärer som hade etablerat sig i Yunnan samma år som han föddes. De arbetade för minoritetsgruppen miao till vilken Zhiming tillhörde.

Missionen var lyckosam för 1949 fanns 130.000 protestanter i Yunnan, vilket var 20 procent av alla kristna i hela Kina.
Zhiming utbildades i kristna skolor och var lärare i en sådan i tio år. 1944 valdes han till kyrkofullmäktige i Yunnan och prästvigdes 1951 när han var 44 år gammal.

Den kommunistiska folkrepubliken Kina grundades 1949. Zhiming var lojal den nya staten, men han reagerade mot att hyresvärdar förödmjukades och kritiserade att staten ville underblåsa hat mot utländska makter. Han var även kritisk mot Röda arméns ateistiska kampanjer. För det blev han ansedd som kontrarevolutionär långt före kulturrevolutionens förföljelser.

Kristendom ansågs som imperialism. De kristna ville däremot finna en förening mellan sin tro och det politiska systemet.
[Jesus anses av vissa kapitalistiska förespråkare som kommunist, jämför befrielseteologin, så det är konstigt att kommunister i bland annat Kina inte finner likheter med kristendomen, min anmärkning].

Under kulturrevolutionen 1966-1976 fängslades minst ett tjugotal kristna ledare i Wuding och placerades i fångläger eller straffades på andra sätt. Partiet ville utrota all religion för alla religioner skulle avskaffas. Det gällde inte bara kristna, utan även muslimer och andra trosriktningar skulle bort. Kommunisterna stängde helgedomar och förbjöd religionsutövande, men de kunde inte utrota sammankomster i hemlighet.

1969 greps Wang Zhiming, hans fru och deras tre söner. Den 23 december 1973 avrättades Wang Zhimeng i en stadion inför 10.000 åskådare. Många av dem skrämdes inte till tystnad, utan de kristna stormade de lokala myndigheterna och anklagade dem för avrättningen.
Zhimings fru satt fängslad i tre år. Två av hans söner var fängslade i nio år. En tredje son tog sitt liv under sin fångenskap.

År 1980 ansåg partiet att Wang Zhiming var ”rehabiliterad”. Hans familj fick en liten upprättelse med att myndigheterna gav ett litet engångsbelopp, motsvarande 250 US-dollar, för den åsamkade skadan.

På 1960-talet mitt fanns det 2.795 kristna i Wuding. Idag uppskattas 30.000 tillhöra den kristna kyrkan i Wuding, och det finns över 100 platser för tillbedjan. Kommunisternas kampanj mot de kristna kan vi idag anse som misslyckad. Tyvärr får de inte leva helt i fred då de fortfarande trakasseras.


--------------------------------------------------------------------------------------------

Wang Zhiming får för mig representera alla de som förföljs eller marginaliseras i sitt egna land av en politisk regim som tror sig förmer än sin egen befolkning. Regimer eller partier som via förtryck vill tysta och omvända sin befolkning till att bli laglydiga zombies, utan att respektera FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

I det kommunistiska Nordkorea ringde en man vid namn Jung, sin vän i grannlandet Sydkorea, med en kinesisk mobiltelefon. Polisen fann Jungs telefon och han ställdes inför rätta. Under tortyr erkände han att han hade berättat om stigande rispriser och levnadsförhållanden i Nordkorea. För detta dömdes han till döden och avrättades offentligt i januari 2010. Läs mer på Nyhetskanalen om detta, eller på engelska på Mail Online.

Det är en mänsklig rättighet med yttrande- och trosfrihet. Nordkoreas regim har gjort sig skyldig till att kränka mänskligheten med sitt skräckvälde att förtrycka och tysta sin befolkning för en sjuk fantasiideologi.

De stater som har styrts av tyranner och despoter genom historien, har störtats till slut. Nordkorea står nu på tur. Regimen försöker nu på alla sätt att vidmakthålla sin terror, men tiden för nedräkningen pågår för fullt. Frågan är bara om det blir en fredlig övergång eller kommer det att bli en blodig frihetskamp?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Wang Zhiming:
på engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
På Pray for China



--------------------------------------------------------------------------------------------

Sissela Kyle hade en teveserie våren 2010 om de sju dödssynderna. En längre artikel om dessa synder finns på engelska Wikipedia i artikeln: Seven deadly sins.
I den svenska teveserien korade Sissela Kyle de dödssynder som varit, är och kommer för alltid att förbli de värsta dödssynderna mot mänskligheten. Dessa tre är girighet, högmod och likgiltighet.
Dessa tre utgör grunden till förtryck, rasism, egoism, rofferi, stöld, främlingsfientlighet, ointresse för andra och all egennytta med att gynna sina egna behov på sina medmänniskors, miljöns och på hela Världens bekostnad.

Alla tio martyrer som jag har skrivit om, och även om de personer som jag associerat till som mördats eller orkat kämpa vidare, har råkat ut för konsekvenserna av dessa tre orättfärdigheter mot mänskligheten.

Det vi kan göra är att inte glömma deras gärningar, utan återberätta deras historia. För de alla tillhör den humanitära mänsklighetens historia.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag anser att människan är en god varelse och vill varandra väl. Men snedvridna individer och intolerans mot andra kan väcka det sämsta hos människan. Men girighet, högmod och likgiltighet förstör människans vilja till samarbete och samexistens i fred.
Även ovilja att försonas och förlåta leder till generationslånga konflikter och meningslöst hat. Vi har bara en plats att leva på och det är vår egen planet som snurrar ensam ute i den stora oändliga rymden.

Vi har bara varandra att ty oss till här i Universum, så värna om dina medmänniskor och skapelsens alla andra varelser, vilken tro du än besitter.

Vi kanske är olika till det yttre men vi har ett gemensam. Vi är alla bara på besök på denna jord en liten kort sekund i Universums tidscykel.
Utnyttja tiden till det godas tjänst.


Jorduppgång sedd från månen. Den enda planeten i universum som vi vet är bebodd. Den enda som vi har och som vi borde värna mer om.

.

lördag 17 december 2011

1900-talets martyrer 9 – Lucian Tapiedi




År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den nionde martyren på Westminster Abbey är:

Lucian Tapiedi, 1921-1942
Han var en anglikansk kristen från Papua Nya Guinea. Han föddes i byn Taupota i Milne Bay-dystriktet. Som ung fick han sin utbildning i en kristen missionärsskola. 1939 började han på en lärarskola och efter utbildningen arbetade han som lärare och evangelist i Sangara.

1941 i december anföll Japan den amerikanska flottbasen Pearl Harbour på Hawaii. Samma månad invaderade de Malaysia. Storbritanniens styrkor kapitulerade i Singapore i februari 1942. Missionärerna på Nya Guinea oroades över detta men stannade kvar på sina stationer.

Den 21 juli 1942 invaderade Japan en ö nära missionsstationen vid Gona. Tre av de som arbetade där, Mavis Parkinson, May Hayman och James Benson, flydde till inlandet med hjälp av lokalbefolkningen och anslöt sig till en liten grupp australiska soldater och gömde sig. De hanns upp och i ett bakhåll dödades alla utom de två kvinnorna. De tillfångatogs av japanerna och förhördes. Därefter dödades de med bajonetter och begravdes i grunda gravar i Popondetta. Efter befrielsen hittades gravarna och kvarlevorna fördes till Sangara.

Samtidigt i Papua Nya Guinea var det andra missionärer som flydde undan den japanska invasionen. En av dem var Lucian Tapiedi. I en grupp på tio personer kom de till en by. Tapiedi fördes ut ur byn och slogs ihjäl med en yxa av en man vid namn Hivijapa vid en flod nära byn Kurumbo. De andra i gruppen mördades strax efteråt. Sex av dem halshöggs av japanerna vid stranden vid Buna.

Under invasionen dödades 333 kristna i Nya Guinea. De flesta som dog var katoliker, men bland de döda fanns även metodister, frälsningssoldater, lutheraner, anglikaner och från några andra sammanslutningar.

Lucian Tapiedis mördare konverterade till kristendomen och tog sig namnet Hivijapa Lucian. Han byggde en kyrka till minnet av hans offer på Embi.
Numera finns en helgedom på platsen där Lucian Tapiedi mördades.


Gravarna där Mavis Parkinson, May Hayman och Lucian Tapiedi vilar vid Sangaras missionärsstation. Bilden är tagen 1950.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Lucian Tapiedi får för mig representera alla offer i folkmord som skett genom historien.

Ett av dem är det armeniska folkmordet 1915-1923 i det Osmanska rikets slutskede. Enligt forskare uppskattas de mördades antal till 700.000, och de som saknas till 600.000. Totalt har 1,3 miljoner människor försvunnit.

Andra folkmord som skett i vår historiska närhet är bland annat: folkmordet i Rwanda 1994, med 800.000 döda.


Offer från folkmordet i Rwanda 1994.

Under de Röda khmerernas välde i Kambodja under åren 1975-1979 tros mellan 1,7-2 miljoner människor ha dött eller mördats, det vill säga en fjärdedel av landets befolkning.

I Uganda under Idi Amins diktatoriska regim mellan åren 1971-1979 ska mellan 300.000-500.000 ha dödats. De som drabbades var politiska motståndare och minoritetsgrupper.

Vårt eget Europa har inte heller skonats från massakrer och folkmord. Inte för så länge sedan i det forna Jugoslavien dödades systematiskt under åren 1992-1997, 379.000 människor i de etniska rensningarna som skedde. Den muslimska befolkningen drabbades mycket hårt.

I Irak dödade Saddam Husseins regim politiska motståndare och inhemska minoritetsgrupper under sina år som diktator 1979-2003. Det kan vara hundratusentals offer och kanske upp till flera miljoner.

På Wikipedias artikel ”Folkmord” kan du läsa mer om folkmord.

I engelska Wikipedias artikel: Genocides in history listar de upp 37 folkmord som skett i vår egen tid, i vår egen moderna ”upplysta” värld.


--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Lucian Tapiedi:

På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
Läs mer om martyrerna: A resource book of the Martyrs of Papua New Guinea and Melanesia

Läs om: slaget vid Buna-Gona, november 1942-januari 1943
(på engelska)
Läs om: slaget vid Milne Bay, 1942 (på engelska)

Mer information om angreppet och befrielsen i Papua Nya Guinea i artikeln: Kokoda Track Campaign, juli-november 1942 (på engelska) (en kortversion av den engelska artikeln på svenska)

.

onsdag 14 december 2011

1900-talets martyrer 8 – Esther John



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den åttonde martyren på Westminster Abbey är:

Esther John, 1929-1960
Hon hette Qamar Zia innan hon döpte sig och bytte namn till Esther John.
Ester växte upp i ett muslimskt hem i Madras i Indien och gick i en vanlig statlig skola. Som sjuttonåring lät hennes far henne fortsätta i en kristen skola.

När Indien delades vid självständigheten 1947, flyttade hennes familj till den muslimska delen, till den nya staten Pakistan, och bosatte sig i Karachi.

Hennes kristna lärare i Madras kontaktade missionären Marian Laugesen i Karachi för att leta upp henne. Hon fann henne bland de tusentals flyktingarna där. Qamar fick Nya Testamentet av henne som hon sägs ha läst 27 gånger.

Några år senare när hon befarade att hon skulle giftas bort med en muslim, flydde hon tillsammans med några kristna. Hon fick åter kontakt med Marian Laugesen och började arbeta på ett barnhem. Under den tiden lät hon döpa sig 1955. Det var då hon tog sig sitt nya namn, Esther John.
När hennes familj ville att hon skulle komma tillbaka och gifta sig, tog hon istället tåget till Sahiwal den 30 juni 1955. Sahiwal ligger i Punjab, 90 mil norr om Karachi.

Hon arbetade och bodde vid ett missionärssjukhus. Hon firade även sin första jul där. 1956 började hon i en Bibelskola i Gujranawala i norra Pakistan. Hon var mycket omtyckt och for runt i byarna och missionerade, då hon berättade om sitt möte med Jesus och läste lite ur Bibeln.

Efter sin examen 1959 flyttade hon till Chichawatni, en liten stad nära Sahiwal. Hon bodde tillsammans med ett amerikansk presbyterianskt missionärspar, Dr och fru Bonner Dale White. Hon och frun for runt i landsbygden runtomkring på cykel och bodde stundom i tält. De besökte kvinnorna där och lärde dem att läsa, samt arbetade tillsammans med dem på bomullsfälten.

Ester John mördades den 2 februari 1960, troligtvis av muslimska fanatiker när hon låg och sov. Hon hittades dagen efter i sin säng i sitt hus.
Ester begravdes i den kristna kyrkogården i Sahiwel. Senare byggdes ett minneskapell till hennes åminnelse.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Ester John får för mig representera alla kvinnor som kämpat och kämpar för att få lika rättigheter i samhället. Att alla ska ha rätt att styra sina egna liv, både via lagen och även kulturellt och socialt.
Hon får även representera alla oavsett kön, som anser att alla ska behandlas jämlikt oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, handikapp eller social tillhörighet.

Alla människor har rätt till sina egna liv och få göra vad de själva vill, så länge inte de skadar sig själva eller andra.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Ester John:
På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida

.

söndag 11 december 2011

1900-talets martyrer 7 – Dietrich Bonhoeffer



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den sjunde martyren på Westminster Abbey är:

Dietrich Bonhoeffer, 1906-1945
Han var en luthersk präst och teolog. Han disputerade redan vid 21-års ålder och var för ung för att prästvigas, så han använde tiden till att studera i New York. Han deltog bland annat i mässorna i den Harlembaserade Abyssinska baptistkyrkan.



Dietrich Bonhoeffer var kritisk mot den ytliga och hycklande moderna kristendomen. När den tyska staten tog över all teologisk utbildning startade Bonhoeffer ett hemligt och illegalt prästseminarium i Finkenwalde.

Han var med och skapade den så kallade bekännelsekyrkan i Nazityskland. Bonhoeffer lyckades hålla verksamheten igång ett par år i slutet av 1930-talet tills staten stängde även denna.

Bonhoeffer var öppen motståndare mot nazismen och var inte rädd att kritisera dem för deras politik och mot judeförföljelserna. Han arresterades den 6 april 1943 och anklagades för högförräderi mot nationalsocialismen.

Han dömdes till döden och avrättades den 9 april 1945. Tillsammans med honom hängdes Wilhelm Canaris och Hans Oster.

Genom avrättningen betraktas Bonhoeffer som en kristen martyr då han dött för sin tro.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Dietrich Bonhoeffer får för mig representera alla personer som i sin starka övertygelse om att de gör det rätta i godhetens tjänst, inte avsäger sin tro, trots att en regim eller en dogmatisk hållen politik vill förbjuda deras verksamhet. De fortsätter att kritisera de onda handlingarna och när det sätts munkavle på dem, så fortsätter de att kämpa för sin sak i det fördolda.

Som ett aktuellt exempel har vi i Sverige rörelsen som gömmer flyktingar undan utvisning. Där finns många frivilliga volontärer som öppnar sina hem för flyktingarna. Där finns även alla läkare, psykologer, barnmorskor etc som arbetar ideellt, för sina medmänniskor som inte kan återvända till sina hemländer med risk för sina liv och sitt välbefinnande.

Som ett annat exempel på en person som hade mod, är prästen Birger Forell som kämpade för flyktingar, förföljda och krigsfångar. Han arbetade som präst vid den svenska kyrkan i Berlin 1929-1942. Han skickades hem till Sverige på grund av påtryckningar av nazisterna. Birger Forell fortsatte arbeta för sin sak långt efter att kriget tagit slut.
Han har fått en plats och en skola uppkallad efter sig i Berlin: Birger-Forell-Platz och Birger-Forell-Grundschule i stadsdelen Wilmersdorf. Även i städerna Espelkamp och Neugnadenfeld finns skolor med hans namn.

Ett tredje exempel på mod är att när Nederländerna blev ockuperat av nazisterna i maj 1940 under andra världskriget, var det många holländare som gömde judar undan deportation och förintelse i koncentrationslägren. Den mest kända av dem som gömdes är Anne Frank och hennes familj. Men deras gömställe avslöjades, och hela familjen utom fadern dog under förintelsen.Hur många judar som överlevde gömda i Nederländerna under åren av ockupationen får vi nog aldrig veta. Men de som gömde dem med risk att själv råka illa ut är riktiga humanistiska hjältar.

Hjältar är personer som gör något för sina medmänniskor utan någon vinning för egen del.


Dietrich Bonhoeffer på tyskt frimärke från 1995.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Dietrich Bonhoeffer:
på svenska Wikipedia
På Taize.fr
På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
En kronologi om hans liv (på tyska)

.

torsdag 8 december 2011

1900-talets martyrer 6 – Óscar Romero



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den sjätte martyren på Westminster Abbey är:

Óscar Romero
, 1917-1980
Han föddes i El Salvadors huvudstad San Salvador 1917. Romero var en salvadoransk romersk-katolsk präst och var ärkebiskop av San Salvador 1977-1980. Han var en anhängare av befrielseteologin och tog en aktiv ställning för fattiga och förtryckta.


Tidigare hade makten och förtrycket i Latinamerika utgjorts av tre delar: militären, markägarna och kyrkan. De bekände sig som kristna och i princip var de för religionsfrihet, men de motsatte sig krav från befolkningen när de ville ha social rättvisa och mänskliga rättigheter.

När kyrkan började ta ställning för de fattigas rätt och ville ha sociala förändringar, började en förföljelse av kyrkan med arresteringar, tortyr och till och med mord. USA hade intressen i länderna och var rädd att de skulle falla för kommunismen. De understödde de onda korrumperade regimerna, och såg mellan fingrarna mot massakrer och brott mot de mänskliga rättigheterna. USA ville även underminera huvudkyrkans arbete med att gynna fundamentalistiska och karismatiska sekter, som sa sig vara kristna.

Óscar Romero mördades av agenter från den salvadoranska regimen under en predikan i ett litet kapell i sjukhuset Divina Providencia i huvudstaden San Salvador den 24 mars 1980.
År 1994 har hans salighetsförklaringsprocess påbörjats. Det är det första steget att bli helgonförklarad.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Óscar Romero får för mig representera alla de modiga människor som står upp för sina åsikter, och inte ger vika mot ondskans makter.

Dessa rakryggade människor är raka motsatsen till de fega som demonstrerar för främlingsfientlighet och nazistiska åsikter bakom masker och kläder som visar makt. De vill inte stå öppet för sina åsikter utan fegt gömmer sig bakom en förklädnad, helst i en högljudd grupp som vill skrämma folk till tystnad och lydnad.

En annan feg grupp är de kriminella som stjäl, förstör och skadar människor för egna fördelar. När rättvisan hinner fatt dem, sitter de i rättssalen och ljuger, uppmuntrade av en försvarare.
Kan inte dessa skitstövlar stå för vad de gjort, och berätta stolt om sina dåd och ta det straff de förtjänar. Har de ställt sig medvetet på rättvisans andra sida, ska de också kunna stå för sitt negativa ställningstagande.

Romero stod för sina åsikter om rättvisa och vägrade tystna för ondskans makt, trots att han visste att han kunde mördas.
Han dog, men överlever till framtiden för sin sin ställning för godhetens seger.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om
Óscar Romero:
P
å svenska Wikipedia
På Signum.se, artikel: Oscar Romero - en levande martyr
På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida

.

måndag 5 december 2011

1900-talets martyrer 5 – Martin Luther King



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den femte martyren på Westminster Abbey är:

Martin Luther King Jr, 1929-1968
Han föddes i Atlanta i Georgia i Sydstaterna och växte upp i ett hem där både far och farfar var pastorer i baptistkyrkan. Även han blev baptistpastor.
Tidigt kom han i kontakt med segregationspolitiken i USA och arbetade med att få samma rättigheter som de vita. Han blev en av de mest kända folkrättsaktivisterna i Världen. För detta tilldelades han Nobels fredspris 1964.

Han uppmärksammades när han var med och organiserade den 13 månader långa bussbojkotten, som de svarta gjorde efter att Rosa Parks vägrats plats i en buss i Montgomery i Alabama 1955. Denna rörelse kallades för Walk for freedom (promenad för frihet).

Kings mest kända tal är ”I have a dream” som han höll den 28 augusti 1963 i samband med en marsch till Washington för arbete och frihet samt lika rättigheter för vita och svarta. Denna manifestation samlade 200.000 deltagare.
King blev skjuten till döds i Memphis, Tennessee den 4 april 1968.

Den tredje måndagen i januari, den som är närmast Martin Luther Kings födelsedag 15 januari, är numera en nationell helgdag i USA, Martin Luther King, Jr. Day.

Det finns mycket skrivet om Martin Luther King så jag hänvisar till mina länkar längst ner för mer läsning och fördjupning.


--------------------------------------------------------------------------------------------

Martin Luther King får för mig representera alla som kämpar mot orättvisor och förtryck. Personer som sitter i fängelser överallt i Världen, när de reagerar mot regimer som i sin legitimitet anser sig ha tolkningsföreträde om hur befolkningsgrupper ska särbehandlas.

Jag nämner nedan två personer som har visat att det går att förändra samhället om man har en stark tro på det som man anser är rätt, trots stort motstånd från överheten och rådande lagar som förtrycker individer och grupper.

Den första är sömmerskan Rosa Parks, 1913-2005. Den 1 december 1955 vägrade hon att flytta på sig när en vit man ville ha hennes plats på bussen. Hon reagerade mot raslagarna, som bestämde att en svart var tvungen att lämna sin plats åt en vit om de ville ha deras sittplats. Detta skedde i en demokrati där en grupp människor kunde diskriminera andra enligt gällande lagar om särbehandling.

Den andre är Nelson Mandela, 1918-, som kämpade mot apartheid i Sydafrika. För detta fick han sitta i fängelse i 27 år, varav 18 år på Robben Island. Han tillsammans med flera andra lyckades till slut få bort raslagarna i landet. Han frigavs den 11 februari 1990 och valdes till Sydafrikas förste svarte president 1994. Han satt på den posten till 1999.

Parks och Madela får representera alla de som kämpar mot förtryck och orättvisor i Världen. Dessa två visar att man inte behöver offra sitt liv för sin sak.
Ensam är stark, men tillsammans med alla medmänniskor i Världen som kämpar för samma saker, så blir det en ohejdbar kraft som verkar för förändringar.

Dessa två personer ger hopp till alla de som ännu inte fått sina medborgerliga rättigheter tillgodosedda.


Martin Luther King Jr.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Martin Luther King Jr:

På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
På Nobelprize.org

.

fredag 2 december 2011

1900-talets martyrer 4 – Elisaveta av Ryssland



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den fjärde martyren på Westminster Abbey är:

Storfurstinnan Elisaveta av Ryssland
, 1864-1918
Hon heter på engelska: Grand Duchess Elizabeth Feodorovna of Russia eller Elizabeth Feodorovna Romanova.
Elisabet föddes 1864 som en tysk prinsessa av huset Hessen. Hon var med andra ord en kvinna som föddes med en silversked i munnen, men ödet ville något annat med hennes liv.


Elisabet eller ”Ella” som hon även kallades, gifte sig 1884 med storfursten Sergej Alexandrovitj av Ryssland (1857-1905). Han var tsar Alexander II:s femte son.
Äktenskapen sades vara lyckligt, men de fick inga barn.

Elisavetas liv förändrades drastiskt när Sergej sprängdes till döds vid en bombattack utförd av socialister den 18 februari 1905.


Elisaveta och Sergej.

Efter makens död sålde hon allt hon ägde 1909. Hon behöll inte ens sin vigselring. Med pengarna instiftade hon S:ta Marta och Marias kloster och blev dess abbedissa. Inom detta öppnades ett sjukhus, kapell, apotek och även ett barnhem. Elisaveta och hennes medsystrar hjälpte Moskvas fattiga och sjuka. De besökte de värsta slumområdena och försökte lindra de mest utsattas nöd i samhället så gott de kunde.

När den ryska revolutionen störtat tsarväldet 1917 och tagit makten i landet, fängslades den abdikerade tsaren Nikolaj II och hans hustru Alexandra av Hessen (Elisavetas syster) och deras fem barn, Olga, Tatiana, Maria, Anastasia och Aleksej. Hela familjen avrättades i Jekaterinburg den 17 juli 1918, då bolsjevikerna trodde att familjen skulle bli befriade av den vita armén.

Elisaveta och Varvara Yakovleva, en av hennes medsystrar från klostret, samt sex andra tillfångatogs även de på order av Lenin den 7 maj 1918 och fördes bort tillsammans från Moskva. De vistades på olika platser och hamnade den 20 maj i Alapaevsk. När den vita armén närmade sig fördes de bort den 18 juli till en gammal järngruva. De misshandlades och slängdes ner i ett 20 meter djupt gruvhål där de skulle dö. Bolsjevikerna slängde ner granater i hålet, men bara en av dem dog direkt av granaterna. Elisaveta dog senare av skadorna hon fått i fallet.

Den 8 oktober 1918 fann den vita armén kvarlevorna efter Elisaveta och hennes följeslagare. Hennes kvarlevor fördes till Jerusalem där de idag vilar i Maria Magdalena-kyrkan.

Elisaveta blev kanoniserad (helgonförklarad), först inom den ryskortodoxa kyrkan utanför Ryssland 1981, och därefter inom den ryska ortodoxa kyrkan 1992. Hon heter som helgon S:ta Elisabet Romanova eller på engelska St. Elizabeth Romanova.

Den mördade ryska tsarfamiljen har också kanoniserats. I Jekatrinburg har man byggt en ny kyrka år 2000-2003 på platsen där familjen dödades. Den är helgad till alla helgon i Ryssland. Läs mer på Wikipedia i artikeln: Church of All Saints, Yekaterinburg.


S:ta Elisabet Romanova.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Elisaveta får för mig representera alla modiga kvinnor som inte vill ge med sig av sitt kall och fly fältet när prövningens stund kommer. De som inte viker från sin övertygelse, med tron att de tänker och handlar rätt enligt medmänskligheten och solidariteten. De står emot ondskans hantlangare och vill hjälpa sina medmänniskor i alla lägen. De som delar på sitt sista bröd till en som är hungrig.

De som offrar sin tid och ibland sitt liv för andra, är de riktiga hjältarna som vi inte får glömma bort. Till skillnad från till exempel överbetalda fotbollsspelare som lyckats sparka in en boll mellan två träpålar. De är inga hjältar, de bara utför sitt jobb för att roa andra med lek och spel.

De sanna hjältarna ska vara våra förebilder, för att vara ledstjärnor för att visa att människan är en god varelse som vill varandra väl.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Elisaveta av Ryssland:
På svenska Wikipedia
På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
En kort biografi över hennes liv och tips på litteratur på friedrichfroebel.com

.

tisdag 29 november 2011

1900-talets martyrer 3 – Janani Luwum



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den tredje martyren på Westminster Abbey är:

Janani Luwum, 1922-1977
Han föddes och växte upp byn Mucwini i norra Uganda. Som ung lärare omvändes han till kristendomen 1948. I sin egen hemby varnade han för farorna för alkohol och tobak, och enligt de lokala myndigheter störde han ordningen.
1949 studerade han vid Buwalasi Theological College och återvände därefter till sin hemby. Han studerade vidare och blev diakon 1955 och prästvigdes året därpå.

I september 1966 utsågs han till provinssekreterare för kyrkorna i Uganda, Rwanda, Burundi och Boga-Zaire. Han blev biskop för den anglikanska kyrkan i norra Uganda 1969.

Idi Amin tog makten i Uganda vid en militärkupp 1971. Hans välde byggde på hot, våld och korruption. 1972 utvisade han alla indier i Uganda och konfiskerade deras egendomar. Många av dem hade arbetat med handel och distribution av livsmedel, vilket ledde till att livsmedelshandeln och ekonomin i landet slogs sönder.
Under Idi Amins skräckvälde skedde bland annat massmord på människor från acholi- och langostammarna i norra Uganda. hundratusentals människor mördades.

Mitt under detta kaos valdes Janani Luwum till ärkebiskop för den anglikanska kyrkan i Uganda 1974.
I december 1976 mitt i en direktsänd gudstjänst kritiserade han regimen. Sändningen avbröts av regimen. Fler protester följde och i februari 1977 skrev Luwum och 17 andra anglikanska biskopar i Uganda ett öppet brev och protesterade mot regimens våldsdåd.

Den 16 februari fördes Janani Luwum och några andra bort och avrättades. Han efterlämnade en änka och fem barn.
Senare fördes hans kropp till S:t Pauls kyrka i Mucwini där han ligger begravd.

1979 störtades Idi Amin och han flydde landet och blev aldrig rannsakad för sina våldsdåd och vanstyre av landet. Han dog i exil i Jeddah i Saudiarabien 2003.


Janani Luwum

--------------------------------------------------------------------------------------------

Janani Luwum får för mig representera alla människor som har makt, men ändå har mod att protestera mot orättvisor, våld och annnat förtryck, med risk för att förlora sin maktposition och i värsta fall även sitt eget liv.
Med civilkurage följer de sin övertygelse utan att bli nickedockor till en galen regim. De reagerar mot folk som bara säger ja till allt, så länge de själva får ha det bra och får fördelar, utan att reflektera om andra medmänniskor far illa.

Som två exempel på motsatsen till humanitär civilkurage nämner jag först många akademikers motstånd i Sverige att ta emot förföljda judar under nazisternas välde. De var rädda att lärda judiska flyktingar skulle ta deras jobb på universiteten.
Det andra exemplet är övertagandet av judarnas företag till underpris i bland annat Norge (ren konfiskation), när de var tvungna att fly undan från nazisternas ockupation 1940.

De personer som törs stå emot dumhet är riktiga hjältar och värda all respekt i minne, ord och hågkomster.


Janani Luwum med helgongloria.

--------------------------------------------------------------------------------------------

lördag 26 november 2011

1900-talets martyrer 2 – Manche Masemola



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den andra martyren på Westminster Abbey är:

Manche Masemola, 1913-1928
Hon var en ung sydafrikanska som bodde i Transvaal tillsammans med sin familj. De levde i ett kargt landskap under enkla förhållanden, då deras stam tidigare hade fördrivits från sin ursprungliga hemtrakt av kolonisatörer som ville åt deras bördiga jord.

År 1919 började en mission i hennes del av Transvaal vilken startades av den anglikanska munken fader Augustine Moeka.
Manche kom i kontakt med missionen, och tillsammans med sin kusin Lucia, började de gå på deras undervisning två gånger i veckan, för att ta till sig av det kristna budskapet inför sitt dop.

Manches föräldrar ville inte att hon skulle fortsätta träffa missionärerna, då de var rädda att hon skulle lämna dem och inte heller vilja gifta sig med den man som de valt skulle bli hennes make. Men hon trotsade dem och ville bli döpt och kristen. De misshandlade henne då de trodde hon var förhäxad och försökte stoppa henne att återgå till kyrkan. Manche ska ha sagt att hon troligtvis skulle bli döpt i sitt eget blod.

Den 4 februari 1928 fördes hon till en enslig plats där hon dödades (eller hade dött av sina skador), och begravdes i en sluttning. Manches yngre syster blev sjuk och dog strax efteråt. Även hon blev begravd vid samma plats som Mache. Invid gravarna planterade deras far några träd för att markera platsen.

År 1935 började kristna besöka platsen där hon låg begravd. Manches mor lät döpa sig 1969. Kyrkan i Sydafrika satte 1975 upp Manche Masemola på en lista för åminnelse över hjältemodiga kristna.
Varje år den första helgen i augusti samlas människor vid hennes grav för att hedra hennes minne.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Manche Masemola får representera alla unga människor som fått offra sina liv för att de velat förändra sina liv, hjälpa andra eller haft en tro om en bättre framtid.
I Sverige har vi bland andra Fadime Sahindal och John Hron som dödats som martyrer mot ondskans välde.

Om du åker till London kan du besöka Manche Masemolas staty på Westminster Abbey och hedra denna unga kvinnas minne. Var i Sydafrika Manches grav ligger vet jag tyvärr inte.


Denna bild på Manche Mansolas grav finns på bloggen: Holy Places–Thin Places.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Manche Masemola:
På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
På sajten: Dictionary of African Christian Biography

.

onsdag 23 november 2011

1900-talets martyrer 1 – Maximilian Kolbe



År 1998 placerades tio statyer på Westminster Abbey i London. De föreställer nutida kristna martyrer som mördats under 1900-talet.
Jag kommer att ihågkomma dessa personer som dött för att de stått upp för sin starka tro, utan att ge vika för ondskan i sina samhällen.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Den första martyren på Westminster Abbey är:

Maximilian Kolbe, 1894-1941
Han var en polsk franciskanmunk. Han hade bland annat gömt judar undan nazisternas förföljelser. För detta internerades han i koncentrationslägret Auschwitz. Hans fångnummer var 16670.

När en fånge lyckats fly skulle tio andra straffas med att de skulle svältas till döds i lägret. Kolbe tog en av de dödsdömdas plats. När de spärrats in bad Kolbe böner och sjöng psalmer och uppmuntrade de andra. Efter tre veckor levde fortfarande Kolbe och tre andra, så nazisterna dödade dem med giftinjektioner den 14 augusti 1941. Den man som påstods ha flytt hittades senare drunknad i en latrin i lägret.

Franciszek Gajowniczek, mannen som Kolbe bytte plats med överlevde Auschwitz. Han engagerade sig att inte Kolbe skulle glömmas bort.
1982 kanoniserades Kolbe och blev ett helgon, S:t Maximilian Kolbe. Hans helgondag är den 14 augusti.
Gajowniczek vistades på Petersplatsen i Rom vid kanoniseringen.


Glasmålning i franciskankyrkan i Szombathely, Ungern.

Maximilian Kolbe får för mig representera alla oskyldiga män, kvinnor och barn som mördades av nazisterna före och under andra världskriget. Alla judar, handikappade, romer, kommunister, homosexuella och alla andra som hade oturen att leva under en tid då intolerans och nazistiska ideal rådde i ett land.
Tyskland av idag är helt motsatt mot nazisternas önskan om en idealstat. Bland annat är dagens Tyskland ett mångkulturellt samhälle och inte ett ”etniskt” rensat samhälle.

Tyvärr fortsätter nazismen mörda människor. Tidningen Expo listar upp ett antal oskyldiga offer i Sverige för skäckväldets hantlangare under åren 1982-1995. Expo nr 2/1995. Jag hoppas att listan inte har förlängts efter det.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Maximilian Kolbe:
På svenska Wikipedia
På engelska Wikipedia
På Westminster Abbeys hemsida
På sajten Saints.SQPN.com

.