söndag 14 november 2010

Hjälp för ordkonstnärer



När man skriver och behöver hjälp har man alltid haft nytta av ordböcker, lexikon, uppslagsböcker eller andra uppslagsverk.
Nu när vi lever i dataåldern vill man ha tillgång till samma böcker i datorn. Men tyvärr kostar det ofta en slant. Men det finns en del saker som är gratis. Jag presenterar här nedan några sajter som jag brukar använda.

Synonymer.se. Här kan man slå upp synonymer. Använd ordets grundform, till exempel katt, inte katter.

Lexin är ett gratis svensk-engelskt lexikon. Den är egentligen gjord för invandrarundervisning, men fungerar bra att slå upp vanliga ord. På Lexin finns flera andra språk som bland andra svensk-spanskt, svensk-finskt och svensk-arabiskt, men inte svensk-franskt!

Wikipedia, är ett universellt uppslagsverk som finns på många språk. Den byggs upp av alla wikipedianer som skriver och uppdaterar artiklar. En bra funktion är att vill man läsa om en sak på svenska och se samma artikel på andra språk, kan man bara klicka på det andra språket i menyn till vänster.

Saob, Svenska akademiens ordbok. Här får man reda på ord och dess ursprung. Man kan slå upp ord mellan A-Tyna. Det tar några år till innan de är på bokstaven Ö. Många moderna ord och företeelser finns inte med som dator eller mikrovågsugn.
Saol, Svenska akademiens ordlista, är en kortversion av Saob, den vanliga tryckta ordboken.

Rimlexikon.com. Här söker man ord som rimmar med varandra. Kanske något för nästa månads julklappsrim?

NE.se. Nationalencyklopedin. Att ha tillgång till hela NE kostar 549 kronor per år. På NE:s hemsida kan man dock slå upp ord och få en kort förklaring gratis.

Kryssakuten.se är en sajt där alla som löser korsord finner en massa nyttigt. Hur många gånger har man till exempel fastnat på ett ord; fem bokstäver med "s"som andra bokstav och "et" som de sista? Här har man hjälpen. På korsordslexikon får du förslag på olika ord som passar in på detta.

Har du andra tips på gratis ordhjälpmedel på internet, så tipsa gärna mig.

Tips
Spara sidorna som Favoriter på din webbläsare. Eller varför inte spara min bloggsida som en favorit, för att snabbt hitta dessa gratis lexikon och uppslagsverk. När jag finner fler kommer jag att uppdatera denna sida.


Källor: Kryssakuten.se: Lexin; NE.se; Rimlexikon.com; Saob.se; Synonymer.se; Wikipedia.org; Bilden överst är ett kolossalkorsord. Denna har vi uppsatt på dasset. Superbra att ha när man borstar tänderna eller har inget att läsa :-)

.

lördag 6 november 2010

Tända gravlyktor - en urgammal tradition?


Att tända gravlyktor på kyrkogårdarna upplever många idag att det är en urgammal svensk tradition. De fnyser åt att halloween och alla hjärtans dag är kommersiella jippon importerade från USA, och vill att vi bara ska ägna oss åt svenska traditioner.

De går till kyrkogården under allhelgonahelgen och tänder ett ljus på sina anhörigas gravar. De tittar på ett luciatåg den 13 december. På fettisdagen äter de en semla. På mors dag skickar de ett kort till sin mamma. På julafton bänkar de sig framför teven och tittar på Kalle Anka och klär ut sig till en jultomte i röd dräkt med vita pälsbrämar.
Alla dessa saker har inget med uråldrig svensk tradition att göra. Alla är NYA traditioner!

--------------------------------------------------------------------------------------------

Här nedan har du exempel på nya traditioner i Sverige:

Lucia med luciatåg populariserades av Stockholms Dagblad som ordnade med luciaval och kröning av en offentlig lucia under 1920-talet.

Mors dag infördes till Sverige 1919 men började firas först flera decennier senare. Fars dag började firas 1931.

Ljus på gravar på allahelgonahelgen började man med i Stockholm under 1920-talet. Kring 1950-1960 hade detta blivit vanlig i hela Sverige, skriver Nordiska museet.

Semla (ej kokt eller serverad i varm mjölk, en så kallad hetvägg) på fettisdagen är från 1900-talets andra hälft. Se mitt inlägg: Semla är en fralla med ost!

Rödklädda jultomtar började dyka upp i slutet av 1800-talet i anglosaxiska länder och kom betydligt senare till Sverige. Tidigare fanns en julbock. Man kan se två sådana i bilderboken "Petter och Lottas jul" av Elsa Beskow (publicerad 1947). En man kommer på besök iklädd bockmask i halm och stor pälsrock och delar ut julklappar. Sedan har vi Jenny Nyströms små grå eller grönklädda tomtar med röd luva från 1800-talets slut. Från 1930-talet och framåt populariserade bland andra Coca-Cola-bolaget den rödklädde fryntlige mannen i reklamkampanjer, och på sätt "standardiserades" jultomten som vi uppfattar hur han ska se ut idag. Coca-Cola-tomten skapades av konstnären och svenskättlingen Haddon Sundberg, men långt innan dess hade jultomten detta utseende. Jag skriver om jultomtens många skepnader längre fram.

Teveprogrammet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul började sändas i svensk teve på julafton 1959.

Alla hjärtans dag
började uppmärksammas i Sverige under 1960-talet. Under 1990-talet tog firandet fart. Jag skrev om denna dag i inlägget: 14 februari - Alla hjärtans dag firas bara i Sverige.

Halloween började firas i Sverige under 1990-talet. Om detta skrev jag i inlägget: Halloween firas den 31 oktober. Tänk på att halloween och alla helgons dag inte ÄR samma sak.

Här ovan listade jag några moderna traditioner.
Det finns mängder av nya traditioner som vi inte tänker på att de är sådana, för att vi lever mitt i dem. En tradition som inte lever och utvecklas försvinner med tiden. Den har gjort sitt. Dessa kan man då bara se och uppleva till exempel i böcker och filmer, samt se på museer och hembygdsgårdar.

Nya kollektiva traditioner skapas hela tiden, som detta att man på båda sidor om Bottenviken tänder eldar och lyktor vid sina sommarstugor, helst vid en strand, när sommaren övergår i höst.
Sedan finns de privata traditionerna som en släkt eller bara en familj har, men det är deras egna privata traditioner som jag inte tar upp här.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Tidigare var alltid alla helgons dag den 1 november, alltså en rörlig helgdag. 1772 flyttades den till första söndagen i november, för att de styrande tyckte att det fanns för många helgdagar som störde arbetsåret.
År 1952 bestämde man i Sverige att flytta alla helgons dag till den lördag som inföll mellan den 31 oktober och 6 november. Detta för att svenskarna skulle få en extra ledig dag under hösten. Då arbetade vi även på lördagar. Samtidigt fick 1 november namnet allhelgonadagen och blev som vilken dag som helst.

Men vad har vi för nytta idag att ha en fast helgdag på en lördag?
Kan inte politikerna fixa så att de flyttar alla helgons dag till en fredag eller måndag istället, under tiden 1-7 november? Då får vi en skön ledig långhelg under hösten, mitt emellan sommar och jul. Att helgen sedan kommer att infalla tidigast den 1 november, gör att den aldrig kan sammanfalla med halloween, som alltid infaller den 31 oktober. Då undviker man krocken mellan festglada spökdiggare och religiösa kyrkobesökare.

--------------------------------------------------------------------------------------------


En katolsk kyrkogård vid Alla helgons dag.

Wikipedia skriver att traditionen att tända ljus på gravarna kommer från Sydeuropa. Att det var italienare som på 1940-talet började med detta i Sverige. Det är sålunda en katolsk tradition, likt vår egna svenska Lucia som också kommer från Italien. Numera tänder man även ljus på gravarna under julhelgen. Lucia kommer för övrigt från latinets ord lux eller lucere som betyder ljus.

Så om du vill, så gå ut och tänd ett ljus på en grav till helgen. Om du inte har någon anhörigs grav att besöka, så ta ändå med ljus och sök upp de gravar som ingen längre besöker, och tänd ett ljus för dem. Tänk på att det är ALLA helgons dag, och inte bara våra avdöda släktingars och vänners dag.

Du kan läsa mer om ljustraditionerna på bloggen Högtider av Mattias Axelsson: När började man tända gravljus på allhelgona?

Läs mer om nya traditioner och märkesdagar i Sverige på sajten Traditioner.se: Nya traditioner.


Källor: Wikipedia; Högtider av Mattias Axelsson; Nordiska museets hemsida; Historiska museets Nomina; Traditioner.se; Bildsökningar på Google; och egna minnen.

.