fredag 1 juni 2012

Tamkatt - Felis catus


Katten sägs vara det enda husdjur som människan aldrig har lyckats tämja. Det är snarare katten som funnit oss och flyttat ihop med oss människor.
När människan blev bofast under slutet av stenåldern, började de bruka jorden och lagra säd och spannmål. Det lockade möss och andra gnagare till förråden, och det i sin tur drog till sig katterna till människans boningar där de kunde bo i ladorna med torrt hö och gott med smådjur att jaga.

Katt eller tamkatt som den också kallas heter Felis catus på latin. Den tillhör familjen kattdjur, dit bland annat lodjur, tigrar, lejon, pantrar, pumor, ozeloter och geparder tillhör. En huskatt är enligt Wikipedia en blandras av katter och behöver varken vara tam eller bo i hus.

En vildkatt ska inte förväxlas med förvildade tamkatter, utan de är egna arter, som europeisk vildkatt Felis silvestris och skotsk vildkatt, Felis grampia. Vildkatter går inte att tämja men förvildade tamkatter går att få tam.

En skillnad för små kattdjur är att de inte kan ryta som de stora, men de kan spinna på både in- och utandning. Spinnande sker ofta när katten mår bra. Den kan också spinna om den har ont för att lugna ner sig.

------------------------------------------------------------------------------------------

Katten sägs ha sitt ursprung ur den nordafrikanska underarten av vildkatt, den så kallade falbkatten Felis silvestris lybica. Den katten till skillnad från andra vildkatter går att tämja. De ska ha bott tillsammans med människor någon gång för 9000 till 15000 år sedan.
DNA-analyser som gjordes 2007 visar att falbkatter som lever i Egypten och Israel är släkt med tamkatter. De äldsta beläggen av katter som husdjur finns i Egypten.

Falbkatt, Felis silvestris lybica eller som den heter på engelska African wildcat.

När en katt dog i det forntida Egypten rakade alla i hushållet sina ögonbryn för att visa vördnad för katten. Att egyptierna även höll katter som heliga och balsamerade dem så det fick evigt liv, stämmer till viss del. Men andra djur fick också sin sista vila som mumier och dyrkades.

 En detalj ur en jaktscen med en katt i en egyptisk grav i Luxor tillägnad Nebamun, från ca 1350 f.v.t.


Grekerna hade katter som råttfångare och även som pälsdjur för 2500 år sedan. Via dem fick romarna katterna.
Romarna i sin tur tog med sig tamkatten till de Brittiska öarna när de erövrade landet 43 e.v.t. De följde med den romerska hären för de var goda väktare av matförråden. När romarna återvände söderut några hundra år senare år 410 blev katterna kvar. Så sägs katten ha spridit sig i Europa.
Om tamkatten kom till Norden via Britannien vet man inte, men de äldsta beläggen i Norden finns i Danmark från tiden kring år 0. De äldsta fynden av tamkatt i Sverige finns som gravfynd på Gotland från 400-talet.

Fruktbarhetsgudinnan Freja, eller Vanadis som hon också kallas, i den nordiska mytologin har en vagn som dras av två katter som heter Högni och Þófnir. Traditionen att baka lussebullar eller lussekatter sägs komma från dessa katter. Freja tillhör vanerna som anses vara äldre gudar som regerade före asarna.

En annan katt under vikingatiden nämns i sagan om Tor och hans resa till Utgårdaloke. Där i hans borg Utgård får Tor och hans sällskap göra olika prov. Ett av dem är att försöka lyfta Utgårdalokes katt. Men hur Tor än försöker lyckas han inte lyfta mer än en tass. Då Utgårdaloke och de andra jättarna ser detta blir de skräckslagna och avbryter tävlingen. När Tor och hans sällskap misslyckats med sina prov får de veta att de inte fått se sanningen. Tor försökte egentligen lyfta självaste Midgårdsormen som ringlar sig runt hela jorden.

Läs hela berättelsen på sajten Ginnungagap: Utgårdaloke.

------------------------------------------------------------------------------------------

Namnet Felix betyder lycklig på latin och påminner om det latinska namnet för katt felis. Kan man inte bli mer än lycklig att vara kattägare av en litet paket fyllt med kärlek och tillgivenhet?

Artikeln till minnet av en älskad katt: Kajsa, 18 augusti 1996 - 1 juni 2012.


Läs mer om stora kattdjur i artikeln: Katter med klös och kattkorsningar.

Källor: Wikipedia; Stora boken om katter, 2003; Ginnungagap; Historiska museets Nomina; Bildsökning via Google; Egna bilder och minnen.

.

torsdag 10 maj 2012

100000 besökare! Googolplex tack till er!


Den 10 maj 2012 har jag fått 100000 besök till min blogg "Mats ordenruntresa".

Tusen tack! Nej snarare miljoner tack. Ännu mera tack ska ni ha, en hel GOOGOL!
Jag ger er en GOOGOLPLEX tack till er alla!

--------------------------------------------------------------------------------------------

En googol är ett tal som är en etta följt av hundra nollor och skrivs: 10100. Det skapades av Milton Sirotta vid nio års ålder. Sirotta levde 1929-1981 och var brorson till matematikern Edward Kasner.


Ett större tal än googol är googolplex, vilket är tio upphöjt till en googol, det vill säga 10googol = 1010100.

Ett ännu större tal är googolplexian, en etta följt av en googolplex antal nollor, och skrivs så här:



--------------------------------------------------------------------------------------------


Det finns två skalor när det gäller höga tal. Den långa skalan, som de flesta länderna i Världen använder, och den korta skalan som ett antal engelskspråkiga länder använder.

Våra räkneord på svenska heter enligt den långa skalan:
Miljon = 1.000.000 eller 106
Miljard = 1.000.000.000 eller 109
Biljon = 1012
Biljard = 1015
Triljon = 1018
Triljard = 1021
Kvadriljon= 1024
Kvadriljard = 1027
Kvintiljon = 1030
Kvintiljard = 1033
Sextiljon = 1036
Sextiljard = 1039
Septiljon = 1042
Septiljard = 1045
Oktiljon = 1048
Oktiljard = 1051
Noniljon = 1054
Noniljard = 1057
Deciljon = 1060
Deciljard = 1063
Undeciljon = 1066
Centiljon = 10600

Miljon, miljard och biljon heter också, mega, giga och tera.

Åt andra hållet har vi prefixorden:
Kilo = tusen (1000)
Hekto = hundra (100)
Deka = tio (10)
(Ett saknar prefix)
Deci = tiondel (0,1)
Centi = hundradel (0,01)
Milli = tusendel (0,001)
Mikro = miljondel (0,000001)
Nano = miljarddel (0,000000001)
Piko = biljonddel (0,000000000001)

För fler namn se Wikipedias artikel: SI-prefix.

--------------------------------------------------------------------------------------------

I engelsktalande länder har man ett annat räknesystem som kallas för den korta skalan, så det blir lite förvirrande jämfört med den som används i bland annat Sverige.
Million = 1.000.000 eller 106
Billion = 1.000.000.000 eller 109
Trillion = 1012
Quadrillion = 1015
Quintillion = 1018
Sextillion = 1021
Septillion = 1024
Octillion = 1027
Nonillion = 1030
Decillion = 1033
Undecillion = 1036
Duodecillion = 1039
Tredecillion = 1042
Quattuordecillion = 1045
Quindecillion = 1048
Sedecillion = 1051
Septendecillion = 1054
Octodecillion = 1057
Novendecillion = 1060
Vigintillion = 1063
Unvigintillion = 1066

Läs mer om de två skalorna på Wikipedia: Långa och korta skalan för stora tal.

--------------------------------------------------------------------------------------------


Hur sto
ra är talen?
Dessa exempel är hämtade från Wikipedia.
  • Svenska folket betalade 1,4 biljoner kronor i skatt år 2007.
  • Atmosfären innehåller tre biljoner ton koldioxid.
  • Det finns en triljon insekter på jorden.
  • Det finns 1,4 triljoner kubikmeter vatten på jorden.
  • Man uppskattar att antalet elementarpartiklar i universum är 1080 stycken, det är hundra triljoner gånger färre än en googol. Elementarpartiklar är de minsta beståndsdelarna i universum som kvarkar, elektroner, neutriner och fotoner.
--------------------------------------------------------------------------------------------

Känns dessa sifferändelser igen: september, oktober, november och december?
De kommer från latinet. Mars var tidigare den första månaden, så logiskt blir då september den sjunde månaden. Året avslutades med februari, varför den månaden fick ta de dagar som blev kvar, alltså 28 stycken.

De tio första talen heter på latin:
1 = unus, una, unum
2 = duo, duae, duo
3 = tres, tria
4 = quattuor
5 = quinque
6 = sex
7 = septem
8 = octo
9 = novem
10 = decem

De latinska eller romerska siffrorna består egentligen av bokstäver. De vanliga som använts är:
I =1
V = 5
X = 10
L = 50
C = 100
D = 500
M = 1000


De romerska siffrorna ovan är:
1, 2, 3, 4, 5, 6, 7
8, 9, 10, 11, 12, 13
14, 15, 16, 17
18, 19, 20, 21
30, 40, 50, 60
80, 90, 100, 200, 300
400, 500, 600, 700
800, 900, 1000, 2000

De antika romarna kunde använda även andra bokstäver när de räknade. De hade inget tecken för noll förrän sent i antiken och då använde de bokstaven N som stod för nulla/nullæ, men N kunde också stå för 90, så det var rätt förvirrande.
Läs mer om deras talsystem i Wikipedia: Romerska talsystemet.

--------------------------------------------------------------------------------------------


Företaget Google är en medveten felskrivning av ordet googol. Deras huvudkontor heter Googleplex, vilket ska härledas ur det astronomsikt stora räkneordet googolplex.


Googles huvudkontor Googleplex i Kalifornien.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Det finns beteckningar över höga tal som inte finns i verkligheten.
I den värld som Kalle Anka lever i, finns flera tal som beskriver hur stor förmögenhet Farbror Joakim äger: fantasiljon, massviljard, oktavioljon, kvantiljon, kvadribiljard och multimilliplurijon. Ett annat svensk fantasital är ziljard.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Trodde du till slut att det inte fanns större tal? Jo, det gör det faktiskt.

Dessa är Skewes tal, Mosers tal, och det största av alla är Grahams tal. Det sistnämnda finns med i Guinness rekordbok som det största tal som finns.
Talet är så stort att all tillgänglig materia i universum inte skulle räcka till att skriva ner alla nollorna i talet.


Det går inte att visa Grahams tal med en vanlig matematisk operation. Här en bild från Wikipedia för att försöka förklara talets storlek.

Men innan det slår helt slint i huvudet av alla tal, så önskar jag dig en god fortsättning och tack för ditt besök på min blogg :-)


Källor: Wikipedia; Bild- och faktasökning via Google; och egna minnen.

.

söndag 22 april 2012

Tyrannosaurus rex lik en kyckling?


Bland dinosauriernas mest kända skräcködla är Tyrannosaurus rex eller T-rex som den också kallas. Dinosaurien dyker upp i filmer som King Kong, Godzilla, Jurassic Park och Natt på museet.

Tyrannosaurus rex betyder "Tyrannödlekung" och den levde för cirka 68-65 miljoner år sedan under Krita-perioden. Skräcködlan hade sin hemvist i Nordamerika, för man har hittat fossiler av den bland annat i Alberta, Montana, Utah och New Mexico.

Den stora massdöden av dinosaurierna skedde för 65 miljoner år sedan, så Tyrannosaurus var bland de sista stora rovdionosaurierna som levt på jorden.

En nu ifrågasatt tolkning av en Tyrannosaurus rex.

Tyrannosaurus är inte det största rovdjuret som levt. Man har hittat större köttätande dinosaurier. Tyrannosaurus blev nästan 13 meter lång från nos till svanstipp och vägde mellan 4,5 till 7 ton. Två större som man funnit är Giganotosaurus och Spinosaurus.

Giganotosaurus ("gigantisk sydlig ödla") levde i Sydamerika för 90-100 miljoner år sedan. Den kunde bli upp till 15 meter lång och väga 8 ton. Alltså ett ton tyngre än Tyrannosaurus.

Spinosaurus ("taggödla") levde i det som idag är Saharaöknen i Nordafrika för över 90 miljoner år sedan. Beräkningar ger den en längd på mellan 12,6 till 19 meter, och vikten mellan 9 och 21 ton. Således är denna det största köttätande djuret i Jordens historia. Den spelade även en roll i filmen Jurassic Park III.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Tidigare har man vetat att det funnits befjädrade små flygdinosaurier som till exempel Archaeopteryx. Namnet kommer från grekiska archaios, som betyder gammal, och pteryx som betyder fjäder eller vinge. Denna dinosaurie hade fjädrar och vingar som en fågel, och skelett och tänder som en liten köttätande dinosaurie. Den var stor som en korp och cirka 50 cm lång. Archaeopteryx levde för 150 miljoner år sedan och har hittats i södra Tyskland.

Läs mer om dinosaurier med fjädrar i artikeln: Befjädrade dinosaurier på Wikipedia.


Så här kan en Archaeopteryx sett ut för 150 miljoner år sedan.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Det som ofta finns kvar av dinosaurier är benrester då de har fossiliserats, det vill säga att benvävnaden har mineraliserats och omvandlats till sten. Har paleontologerna tur kan de finna avtryck av djurens mjukdelar och hud i avlagringar.

Det har spekulerats om dinosaurierna kunnat vara färggranna, och inte varit i samma färgskalor som dagens ödlor och krokodiler.

Andra fakta är att dinosaurierna varit varmblodiga, och vissa arter tros ha ruvat på sina ägg, likt dagen fåglar. De djur som är närmast släkt med dinosaurierna är just fåglarna, inte med krokodiler och ödlor som man kan tro.

Forskare i Kina har nyligen gjort fynd att en släkting till Tyrannosaurus haft färgglada fjädrar. Denna dinosaurie har fått namnet Yutyrannus Huali. Den kan ha burit fjädrarna som ett täckande skydd, och att den kunnat varit täckt i en fjäderprydnad som liknat dagens färggranna påfåglar. Yutyrannus levde för 125 miljoner år sedan, och var 9 meter lång och vägde 1,4. Namnet Yutyrannus är en blandning av mandarin (kinesiska) och latin, vilket betyder "befjädrad tyrann".

Nu kanske vi får skriva om dinosauriernas historia igen. Från att ha varit kallblodiga och blodtörstiga monster som lägger ägg i en grop som sedan lämnar dem till sitt öde, till att bli likt fåglarna som vaktar sina ägg i ett reda och föder upp ungarna tills de klarar sig själv.

Läs mer om fyndet på Svt: Tyrannosaurus som påskkyckling.

Dinosaurien Yutyrannus Huali med fjädrar över hela kroppen likt en fågel idag.


Källor: Wikipedia: Svt; Fakta- och bildsökning via Google.

.

söndag 8 april 2012

Ö, ö, hö-ö; hö-öns mö



Denna gång skriver jag om dikter och meningar som låter lustigt, och har många vokaler som ljudbärare.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag börjar med en liten berättelse som jag fått med e-post från en vän:

Svenskar brukar håna det finska språket. Finländarna tycker väl inte heller att svenska låter så vackert. Vilket språk är då skönare att höra för en utlänning?

Man beslutade att göra ett opartiskt test. Den internationella juryn formulerade en enkel mening på engelska, som sedan skulle översättas till både finska och svenska:

"Island, island, grassy island; grassy island's maiden."

På finska lät det så här:
"Saari, saari, heinäsaari; heinäsaaren neito."

Och på svenska:
"Ö, ö, hö-ö; hö-öns mö."

Man väntar fortfarande på resultatet, den internationella juryn har nämligen inte slutat skratta.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Gustaf Fröding (1860-1911) skrev en dikt som han kallade för Gråbergssång med många å:n.

Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.


--------------------------------------------------------------------------------------------

I en annan värmländsk mening är det bara vokaler:

I åa ä e ö å i öa ä e å.

Tolkat till vanlig svenska: I ån är en ö och i ön är en å.

I originalet av berättelsen Dumt fôlk ur första delen av Räggler å paschaser av Gustaf Fröding från 1895, står det: "...d’ä e å, å i åa ä e ö".

Slutet av berättelsen där meningen finns låter så här:

"Mä se", sa harrkärsillänne å såg fundersam ut, änna sôm dä int skull var klar grejer. "Mä se, inte te vänster, men te höger. Nå vidare da."
"Jo, når’n da ha gått ett stöck te, så kommer’n te e å, å i åa ä e ö."
"Vasa", sa’n.
"Å i åa ä e ö", sa ja.
"Men va i all ti ä dä ni säjer, a, o?" sa’n.
"D’ä e å, vett ja", skrek ja, för ja ble rasen, "å i åa ä e ö, hörer han lite, d’ä e å, å i åa ä e ö."
"A, o, ö", sa’n, å dämme geck’en.
Jo, den va nôe te dum den.

Läs hela berättelsen på Wikisource: Dumt fôlk.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Till sist en kort haikudikt av Alf Henrikson, (1905-1995) Få små blå bär:

Få små blå bär är här.



Källor: Wikipedia; Wikisource; Boken Svensk dikt: Från trollformler till Lars Noren, 1981; Sajten: dikter.biblioteket.se; Fakta- och bildsökningar via Google; och egna minnen.

.

lördag 31 mars 2012

Vita lögner om antikens färger



I förra artikeln: Marmorvit antik - i regnbågens alla färger skrev jag om att antika skulpturer var målade i starka färger.
Vetenskapen om de bemålade skulpturerna har varit känd bland forskarna och konstvetarna sedan hundratals år tillbaka, men av någon outgrundlig anledning har inte de rönen fått någon vidare spridning, eller har medvetet eller omedvetet förträngts. När antiken gestaltats i konst och filmer har den vita stilen visats upp.

Kan det vara så att vanföreställningen hos förespråkare för den vita rasen, trott att den var den bästa och mest utvecklade och högstående kulturen mänskligheten skådat? Att de idealiserade marmorvita stadsstaterna i antikens Grekland och Rom, överglänste andra mer "ociviliserade" länder i öst, syd och väst, gällande kultur, rättsväsende, statsbyggande och förfining?

Den vita antiken var således en stil som kolonialmakter och rasistiska strömningar gärna hade som ideal om den rena, vita och vackra drömtiden i det förflutna. Till skillnad från mer ”primitiva” kulturer som till exempel den indiska och kinesiska som var färgglada i arkitektur, konst, kläder och bruksföremål.

Den unga amerikanska staten på 1700- och 1800-talen kopierade antik arkitektur och konst i vitaste marmor. De vurmade speciellt för det gamla romerska statsstyret som de tyckte överensstämde med sin egen republiks demokratiska ideal. Den vita antiken har utnyttjats även av rasistiska ideologier och totalitära stater som den italienska fascismen i Italien och Nazityskland.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Det är nu bra att kunskapen om den färgstarka antika västvärlden blir mer känd och spridd. Samt att det antika Grekland och Rom även fick influenser till sina civilisationer från andra färgrika utomeuropeiska kulturer. Det visar att européerna är som vilka andra folkslag som helst med sina förtjänster och brister. De som har sina rötter i norr behöver inte axla någon fantasiuppfattning att den vita rasen skulle vara någon upphöjd ras, som vet bättre än någon annan.

Folken i västlandet kan fortsätta måla med regnbågens alla färger, som de gjorde redan under antiken, och även under medeltiden, renässansen, barocken, rokokon och under stora delar av det mycket färgrika 1800-talet och speciellt under den viktorianska tiden eller oskarianska tiden som sprudlade av färg och form.

Nedan visar jag exempel på rekonstruerade bemålade antika skulpturer. Dessa har jag fotograferat den 10 oktober 2010 på vandringsutställningen Vita lögner som visades på Medelhavsmuseet i Stockholm vintern 2010/2011.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Alexandersarkofagen funnen 1887 i Sidon i nuvarande Libanon. I den lades kvarlevorna av kung Abdalonymus som var en vän till Alexander den store. Alexander finns avbildad till häst i två scener på sarkofagen. Den ena i strid mot perserna, och den andra i jakt på vilda djur med persiska vänner.

Relieferna på sarkofagen har bevarad bemålning. Hittills har tjugotvå olika pigment kunnat identifieras. Persernas och grekernas dräkter är rikt mönstrade, liksom sadeltäcken och sköldar.

Originalet är från cirka 320 f.v.t. och finns i Arkeologiska museet i Istanbul.

Vinjettbilden överst är en detalj från ena kortsidan av sarkofagen, med Alexander den store till häst och iklädd en hjälm som ser ut som ett lejonhuvud.


Kortsida av sarkofagen, rekonstruerad till sin ursprungliga färgprakt.







Se hur Alexandesarkofagen ser ut i original med sina kvarvarande färgrester från antiken: Alexander sarcophagus in the Istanbul Archaeological Museums.

Se en film på YouTube med närbilder av sarkofagens reliefer: ALEXANDER SARCOPHAGUS With CLOSE-UP Shoots.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Aristions grav. Reliefen är rest vid graven till en aristokrat som bodde i Atens omland. I ultraviolett ljus och släpljus ser man en på rustningen en stor stjärna, ett lejonhuvud, en meanderslinga och ett sicksackmönster. I den vita tunikans tunna tyg ser man små kors och en fin fåll.

Originalet är från 520-510 f.v.t. och finns på Nationalmuseet i Athen.




Tunikans små gröna kors och fint dekorerade fåll.



Se hur denna stele ser ut i original: Grave Stele of Aristion.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Denna skulptur kallas för den persiske ryttaren. Denna fann man i slutet av 1800-talet på Akropolis i Athen. Av alla statyer man funnit är det denna som har bäst bevarad originalbemålning från antiken. År 2007 gjordes över 300 pigmentanalyser och tack vare dessa kan man rekonstruera den ursprungliga färgsättningen. Ryttaren har mönstrade byxor och en dekorerad jacka. Hästens man var färglagd i grönt och rött och svansen var grön.

Originalet är från ca 510 f.v.t. och finns på Akropolismuseet i Athen.




Byxorna har ett harlekinmönster.


Jackan på den sittande ryttaren. Mönstret ser hämtad ut från 1960- eller 1970-talens formvärld, men är över 2500 år gammalt.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Lejon från Loutraki. Denna skulptur stod troligtvis på en grav som tillhört en aristokrat i Loutraki nära Korint. Man kan tydligt se vittringsspår efter färger på den, och det finns även lite färgpigment kvar på ytan.

Originalet är från cirka 550 f.v.t. och finns i Ny Carlsberg Glyptotek, Köpenhamn.




I ansiktet finns rader av punkter som markerar var ett lejons morrhår och ögonhår växer.


Röda klor och grinande gap med vassa tänder för att injaga skräck i betraktaren.

--------------------------------------------------------------------------------------------

År 1760 fann man skulpturen Artemis från Pompeji vid en utgrävning i den återfunna romerska staden som begravdes vid Vesuvius utbrott den 24 augusti år 79. Skulpturen hade kvar mycket bevarad bemålning. Redan då fick man belägg att antika skulpturer var målade och inte marmorvita.
Denna Artemis trodde man från början var en tidig grekisk skulptur, men idag vet forskarna att hon är skapad under tidig kejsartid efter en grekisk förebild från cirka 480 f.v.t.
Ursprungsfärgerna får man fram genom spektroskopi och infrarött fotografi.

De antika romarna uppskattade gamla saker och förde från Grekland konstskatter till sitt land. Det kan vara så att färgen hade bleknat på de grekiska originalen och man efterhärmade de blekta färgerna i sina kopior av grekiska konstverk. Det rosa på bandet på Artemis kan till exempel ha haft en mycket mörkare färg.

Originalet finns på Museo Nazionale i Neapel.






Sandalen med sin röda rem.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Se fler antika konstverk hur de kunnat vara färglagda: Top 10 Color Classical Reproductions.


Källor: Utställningen "Vita lögner" på Medelhavsmuseet i Stockholm (Visades 9 oktober 2010 - 30 januari 2011); Wikipedia; YouTube; Egna fotografier och minnen.

.

lördag 24 mars 2012

Marmorvit antik - i regnbågens alla färger


Många av oss associerar grekisk och romersk antik som marmorvit. Skulpturerna från den klassiska tiden tittar på oss med livlösa vita ögon på museerna. Ruinerna av byggnadsverk är omålade och pelarna lyser vita. Det är det antika idealet. Vit, vacker och skön. Men har det alltid varit så?

När man återupptäckte antiken, under renässansen och framåt, började skulptörer efterapa de funna konstskatterna och högg ut det ena efter andra marmorblocket som kopior och rekonstruktioner av de antika verken. Michelangelo (1475-1564) blev starkt influerad av de kritvita skulpturerna från antiken. Nya verk skapades inspirerades av det höviska och rena antika idealet. Under barocken och nyklassicismen fortsatte vurmandet för de bländvita skulpturerna som bland annat hos konstnärerna Giovanni Lorenzo Bernini (1598-1680) och Antonio Canova (1757-1822). Generation efter generation lärde känna antiken som ren och vit.

Men nu har forskningen tagit ett steg framåt mot en mer nyanserad bild av antika konstverk. När man börjat syna antikens skulpturer, reliefer, byggnadsdetaljer etcetera med lupp och vetenskapliga metoder, framträder en ny och färgrik period fram.

Tidigare hade man funnit vid utgrävningar i bland annat Herculaneum och Pompeji redan i mitten av 1700-talet, färgrika väggmålningar och mosaiker i husen, mängder av konst och bruksföremål, och glas i många färger. Numera är det även känt att tempel och skulpturer också var målade i bjärta kulörer. En antik skulptur ansågs ofärdig så länge den inte var målad.

Det fanns även vävda och färgade textilier, samt målade konstverk på väv och säkert på trä också under antiken. Men inget av detta har bevarats till nutiden då materialet var skörare och mer förgängligt än sten, metall och tegel. Det finns däremot mängder av konst i form av mosaiker och väggmålningar som sprudlar av färg. Så föreställningen om den marmorvita antiken är bara en seglivad myt.

Att skulpturerna var bemålade visste forskarna redan 1818 då man fann en fris med skulpturer från Afaiatemplet på Egina som hade rester av färg på sig. Även under 1700-talet såg man färgrester på antika grekiska och romerska skulpturer, och kunde dra slutsatser att de varit bemålade. Men trots vetskapen om färgerna i över tvåhundra år fortsatte antiken framställas som vit. För att befästa myten tvättade vissa konstsamlare och museiintendenter bort kvarvarande färg på statyerna för att få dem, till vad då tror du? Till just att bli marmorvita.

När arkeologer idag gräver fram konstverk, gör man allt för att inte den sköra kvarvarande färgen ska skadas. Försiktigt putsas fynden från smuts och varje liten färgrest noteras. Utifrån detta kan man rekonstruera färgåtergivningen. Ögon, ögonfransar, olika färgskiftningar i hår, mönster på klädesdetaljer går att få fram. Det som man inte kan se med blotta ögat kan man få fram med hjälp av olika kemiska metoder, vittringsspår i marmorn, eller med spektroskopi, infrarött fotografi eller med ljusbestrålning med ultraviolett ljus.

Idag får vi tänka om när det gäller hur man ska gestalta antiken. Istället för en vit antik, får vi tänka det som ett modernt nöjesfält, som sprudlar av färger och mönster.

Nästa artikel: Vita lögner om antikens färger.

Alla bilder har jag fotograferat den 10 oktober 2010 på vandringsutställningen Vita lögner som visades på Medelhavsmuseet i Stockholm vintern 2010/2011.

--------------------------------------------------------------------------------------------


Så här ser vi skulpturerna idag. Vita och med innehållslösa döda blickar. Detta ät ett huvud av en krigare som har stått på den östra gavelfältet på Afaiatemplet på Egina. På originalet kan man se färgrester och mönster. I ultraviolett ljus ser man det ännu tydligare.


När man analyserat och undersökt detta huvud med olika metoder, har forskarna rekonstruerat färgsättningen och hjälmens utseende med tillagt nässkydd och uppfällda kindskydd. En helt ny färgsprakande värld framträder.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Nedan fler skulpturer från Afaiatemplet på Egina som huvudet ovanför. Originalen från 490-480 f.v.t. finns på Glyptoteket i München. Dessa föreställer strider mellan greker och trojaner.

Dessa skulpturer återfanns 1811. De hade bevarade färgrester på sig liksom att byggnadsdetaljer som gavelfältets lister, väggar och golv hade varit målade. Man har sedan återupptäckten försökt rekonstruera frisens färgsättning.


Den trojanske bågskytten Paris bär en kroppsnära orientalisk dräkt. I ultraviolett ljus och släpljus blir dräktens färg och mönster tydliga. Hans hår var av bly. Västen han bär har ett mönster med lejon och gripar.


Den trojanske bågskyttens klädedräkt får vilken modemedveten färgälskare av idag att dra ett djupt andetag av vördnad för antikens färgglädje.


Detalj av bågskyttens benkläder i ett komplicerat sicksackmönster.


Som en pendang till Paris är Teukros, en bågskytt i en grekisk rustning.


Ett sinnrikt meandermönster på dräkten i rött, blått och grönt.


Den stridslystna gudinnan Athena finns mitt på Afaiatemplets västra gavelfält. Här är det bara gudinnans mantel som är färglagd. Manteln som är kantad av ormar kallas för egid.


I ultraviolett ljus framträder på originalet målade fjäll.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Mellan 530 och 480 f.v.t. ställdes upp mängder av skulpturer av flickor på Akropolis i Athen. Dessa marmorstatyer kallades för kore som betyder flicka på grekiska.
Efter att Akropolis plundrats av perserna år 480 f.v.t. ställdes inte statyerna upp igen utan begravdes i närheten av det heliga området. Då statyerna inte utsatts för klimatet så länge skyddades den kvarvarande färgen bättre i jorden.

En av dessa korestatyer kallas för Peploskoren. Det kan föreställa jaktgudinnan Artemis som har hållit pilar och båge i sina händer, eller vishetens gudinna Athena som har haft en lans i handen samt en hjälm eller krans på huvudet.

Originalet från ca 520 f.v.t. och finns på Akropolismuseet i Athen. Färgrester finns kvar på hennes hår, ögon, bälte och dräkt. När man studerar dräkten i ultraviolett ljus och släpljus ser man vittring av mönster av djurfigurerna.

En tolkning är att hon var vishetens gudinna Athena, med en lans i handen. Dräkten med djurfigurer tillhörde gudarnas och kallades för ependytes.



Detalj av dräkten som bara gudinnor bar i konsten.


En annan tolkning är att hon var jaktgudinnan Artemis, med båge och pilar i händerna.


En tolkning är att hon hade en strålande krans av metall på huvudet.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Denna gravskulptur fann man i Attika 1972 och kallas för Phrasikleias gravskulptur. Hon hade väl bevarad målning kvar och hade även rester av folie av guld, tenn och bly. Genom analys med spektroskopi och röntegnfluorescens fick man fram detaljer i dräkten.

Originalet från ca 550 f.v.t. Finns på Nationalmuseet i Athen.







--------------------------------------------------------------------------------------------

Denna stele med ullkorg är en gravrelief med en välbärgad kvinna som sitter på en rikt utsmyckad stol. Intill stolen finns en korg, kalathos, som användes vid ullspinning som var en viktig syssla för kvinnor under antikens Grekland.
I ultraviolett ljus och släpljus ser man de färggranna ornamenten.

Originalet är från 470-460 f.v.t. och finns på Antikenmuseum i Basel.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Denna gravrelief kallas för Paramythions gravrelief och visar en fin vas kallad för loutrophores. I ultraviolett ljus ser man spåren av olika målade begravningsföremål och dekorationer på vasen och runt omkring.

Originalet är från ca 370 f.v.t. och finns på Glyptoteket i München.



--------------------------------------------------------------------------------------------

Denna torso med harnesk föreställer en bågskytt och ursprungligen stod den i Athenas tempel på Akropolis i Athen. I ultraviolett ljus och släpljus ser man de målade mönstren.

Originalet är från ca 470 f.v.t. och finns på Akropolismuseet i Athen.


En tolkning med gul färg.


En tolkning med förgyllning.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Detta huvud av Gaius Julius Caesar Augustus Germanicus, kallad Caligula är från romartiden. Alla de marmorvita romerska marmorhuvuden som vi ser idag har varit bemålade som denna. Färgspåren har analyserats kemiskt. Bland annat har man grundat håret med guldockra som gav en djupverkan, liksom fint målade ögonfransar och hårslingor ger liv åt huvudet.

Originalet från år 37-41 och finns på Ny Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn.




Ögon, ögonbryn, ögonfransar och hår ger ett levande intryck.


Källor: Utställningen "Vita lögner" på Medelhavsmuseet i Stockholm (Visades 9 oktober 2010 - 30 januari 2011); Wikipedia; Egna fotografier och minnen.

.