lördag 27 februari 2010

1001 saker man måste göra innan man dör


Bokrean började den 25 februari. När jag gick runt och letade efter bokfynd såg jag flera böcker som gav tips på 1001 saker som man måste göra, ifall man själv inte vet vad man ska hitta på.

När jag kom hem letade jag vidare på olika boksajter om andra böcker med 1001 tips. Jag fann mängder. Varje titel på listan nedan är klickbar till mer information om boken.
Längst ner på sidan får du mina 1001 tips.

--------------------------------------------------------------------------------------------
Här nedan finns 6006 saker du kan göra, se och uppleva innan du dör:
1001 böcker du måste läsa innan du dör av Göran Hägg, 2008, ISBN 978-91-46-21649-0
1001 filmer du måste se innan du dör av Steven Jay Schneider, 2007, ISBN 978-91-46-21733-6
1001 album du måste höra innan du dör av Robert Dimery, 2008, ISBN 978-91-46-21712-1
1001 byggnader du måste se innan du dör av Mark Irving, 2009, ISBN 978-91-7424-006-1
1001 av naturens underverk du måste se innan du dör av Michael Bright, 2010, ISBN 978-91-7401-105-0
1001 golfhål du måste spela innan du dör av Jeff Barr, 2007, ISBN 978-91-46-21439-7

--------------------------------------------------------------------------------------------
Här har du 6006 fakta om allt möjligt för att öka allmänbildningen:
1001 armbandsur från 1925 till idag av Martin Häussermann, 2010, ISBN 978-1-4075-0619-7
1001 gräsliga fakta av Helen Otway, 2008, ISBN 978-1-84837-349-5
1001 ruskiga fakta av Anne Rooney, 2008, ISBN 978-1-84837-047-0
1001 drömmar: Ett lexikon från A till Ö av Maria Ulaner, utges 2012, ISBN 978-91-7424-237-9
1001 dagar som förändrade världen av Peter Furtado, 2010, ISBN 978-91-7424-044-3
1001 fotbollsminnen av Sam Pilger, Leo Moynihan m.fl, 2007, ISBN 978-91-0-011486-2

--------------------------------------------------------------------------------------------
Här får du vidare 5005 1/3 fakta, historier och drycker:
1001 roliga historier av Lars Ljungqvist, 1999, ISBN 91-534-2053-5
1001 1/3 galna gåtor av Reid Persson, 2008, ISBN 978-91-552-5401-8
1001 luriga gåtor & andra klurigheter av Reid Persson, 2010, ISBN 978-91-552-5606-7
1001 frågor om Harry Potters magiska värld av Guy Macdonald, 2005, ISBN 91-32-14748-1
1001 cocktails av Alex Barker, 2005, ISBN 1-4054-5235-8

--------------------------------------------------------------------------------------------
Har du ont om tid att göra ovanstående saker, har du här 2002 tips på att få mer tid till att hinna med alla saker att göra:
1001 sätt att leva utan att arbeta av Tuli Kupferberg, 2009, ISBN 978-91-7742-296-9
1001 skäl att stanna hemma från semestern av Ulf Ivar Nilsson, 2003, ISBN 91-552-1184-4

--------------------------------------------------------------------------------------------
När du har gjort, sett, hört och besökt alla 19019 1/3 ovannämnda saker kan du börja titta i engelska böcker vad du ska hitta på mer att göra.

Här har
ytterligare 7007 saker att göra:
1001 things every child should try to do, before childhood is through! av David Gudgeon, 2010
1001 ways to live in the moment av Barbara Ann Kipfer, 2009
1001 walks in Britain, 2009
1001 paintings you must see before you die av Geoff Dyer, 2006
1001 gardens you must see before you die, 2007
1001 Ideas for kitchen organization av Joseph R Provey, 2007
1001 historic sites you must see before you die, av Richard Cavendish, Koichiro Matsuura, 2008

--------------------------------------------------------------------------------------------

Här har du mina 1001 tips på vad du ska göra:

Tips 1: Gör bara det DU själv är intresserad av och vill veta mer om.

Nästa tips: Ge tusan vad andra tycker. Men håll ögon och öron öppna för andra influenser och intryck, som gör dig nyfiken att vilja veta mer om.

1 + tusen = 1001 tips :-)

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vill du köpa någon av ovannämda böcker, kan du besöka boksajten Bokfynd.nu som jämför priser (med frakt). Där ser man snabbt var böckerna finns att köpa.

Bilden är "Bibliotekarien" från 1566, av Giuseppe Arcimboldo, 1527-1593. Målningen hänger på Skokloster slott.
.
.

onsdag 24 februari 2010

24 februari - Mats med sitt långa skägg...


Dagens namn är Mattias och Mats. Således är det min namnsdag idag.


Bondepraktikan säger om den 24 februari: "Mattias med sitt blida skägg, lockar barnen utom vägg."
Det är nu våren ska anlända till Sverige och först till Skåne. Vinterns kyla ska ta slut och barnen ska frivilligt komma ut ur husen. Mattias skägg är istapparna.

Talesätten alternerar namnen Mattias och Mats, för Mats är en kortform av Mattias.
Ett annat talesätt byter ut ordet blida till långa i "Mats med sitt långa skägg...". Någonstans i Sverige firade man Matsmässan med att man klädde ut sig på Mattiasdagen och satte på sig bland annat ett lösskägg av vitlav.

Ytterligare ett talesätt säger att "Mats kastar heta stenar i sjön". Nu ska isarna börja bli svaga eller helt enkelt spricka upp. Islossningen börjar vid stenarna som sticker upp ur isen, det symboliserar en het sten i sjön.

Så om nu SMHI har fel i sina kommande prognoser, kan vi nu äntligen börja se slutet på vintern.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Matsmäss
var tidigare en helgdag i Sverige. Men 1772 avskaffades den helgdagen, liksom flera andra helger som kunde infalla mitt i veckan.
Nu den 24 februari 2010 och mitt i snökaoset, hade det varit skönt att ha en ledig dag mitt i veckan, och stanna kvar i sängen hela dagen med en god bok eller se några bra filmer.

Mer kuriosa om Mattias
När Jesus lärjunge Judas Iskariot tagit sitt liv fanns det bara elva lärjungar kvar. Mattias fick efterträda Judas, och så var de tolv igen. Enligt legenden skulle Mattias ha verkat i Makedonien, men tillfångatogs av romarna. Han korsfästes, stenades och till sist halshöggs han. Huvudet ska finnas i den tyska staden Trier som relik.

Bibeln säger så här om hur Mattias blev vald till lärjunge: "Två blev föreslagna, Josef Barsabbas, som kallades Justus, och Mattias. Och man bad: 'Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa båda du har utvalt till denna tjänst som apostel efter Judas, som övergav sin plats för att hamna där han hör hemma.' Så kastade de lott, och lotten föll på Mattias, och han upptogs som den tolfte bland apostlarna."
(Apostlagärningarna, kapitel 1:23-26)

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om namnen Mattias och Mats i Östran

Vill du veta vad skandinaviska förnamn betyder? På Historiska museets sajt "Vad betyder namnet?" får du reda på det.


källor: Bondepraktikan; Google Books; Bibeln.se; Östran; Bild- och faktasökningar via Google; och egna minnen.

.

lördag 20 februari 2010

Semla är en fralla med ost!



Semla är en fralla med ost, om man bor i Finland.


När jag flög till Helsingfors bjöd de på kaffe och en semla med ost på flyget. Som svensk blir man förvånad att få en ostfralla och inte en gräddsemla.
Varför är det på detta viset?

Jo, helt enkelt att ordet semla inte betyder från början "bulle med grädde och mandelmassa".
Simila betyder "fint vetemjöl" eller "det finaste vetemjölet" på latin.
Brödet är således bakat på finmalet vetemjöl eller ibland på fint rågmjöl. Alltså är en semla en finare bulle bakad till fest, än ett vardagsbröd som är bakat på grovt mjöl.

Sembla, simbla. simla, sämbla, sämla och zemmel är exempel på gammalstavning på detta bakverk.

Hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle är andra namn på semla. Det kan också syfta på maträtten, då man serverar semlan i en skål med varm mjölk.

Hetvägg var från början kilformade varma vetebullar, från lågtyska heetweggen, där het är varm och wegge, wigge, betyder kil. På 1700-talet åts sådana kilformade semlor i Stockholm. De mandelmassefyllda bullarna kokades i mjölk i en kastrull före servering.

Varför kilformade? Det är enklare att få plats med fler bullar i en kastrull om de är kilformade än om de är runda.

På 1800-talen slutade man koka semlorna och man serverade dem istället med varm mjölk, socker och kanel.
Det är först under 1900-talet man började äta semlorna au naturel som bakelser. Så dagens semlor är ingen gammal sed utan den hör 1900-talet till.

Enligt tidningen Metro den 17 februari 2010 åts det 6 miljoner semlor på fettisdagen. Det är inte illa på en befolkning på 9 miljoner. Semlan är omtyckt över ålders-, köns-, klass- och etnicitetsgränser. således ett bakverk som enar en nation :-)

Oj, det var mycket fakta om semlor.
Så nu ska jag gå iväg och äta en hetvägg! Mums!

Läs om dagen då man äter semlor i min artikel: Fettisdag, askonsdag, skärtorsdag?

Läs mer i Ny Teknik från 17 februari 2010 om hur man bakar massor av semlor


Källor: Metro; NE; SAOB; Wikipedia.

.

torsdag 18 februari 2010

Talibantolererare, castrokramare och natofjäskare

Hörde i radion tre helt nya nya ord för mig:
Talibantolererare
, Castrokramare och Natofjäskare. Vem säger att svenska språket är lamt och fantasilöst?

Den utrikespolitiska debatten från Riksdagshuset den 17 februari gav exempel på dessa ord.
Nu gäller det för mig att börja använda dessa ord i vardagslivet.
Synd att jag inte är politiker, för då kunde jag använda dem nästan jämt. Men då är det risk att de blir utslitna när de börjar tas i var mans mun. Bäst att använda dem med en gång i denna blogg.

Smaka på orden igen:

Talibantolererare
Är det någon som tycker om fundamentalism och gör bara saker som står i en helig skrift. Därefter tolka det som man själv behagar, och till sist uppvigla massorna som inte kan något om vad som är rätt och fel. En massa som vill ha en stark ledare som säger hur man ska tänka, göra och säga, utan att reflektera om ondska, förtryck och intolerans?

Castrokramare
Castro, är det stadsdelen i San Francisco som är känd för sin tolerans för HBT-folk som menas? Alltså ska man krama om gayfolk av alla nyanser och deras vänner under regnbågens valv?
Den Castro vet väl knappt någon i Sverige vad det är för något, så talaren menade säkert Fidels vänner. Att de vill skydda en gammal kommunists ideologiska tankar om hur man styr ett litet ö-rike i Karibien? Det fattiga lilla landet Kuba, som trots att det varit kommunistiskt sedan 1959, har bättre sjukvård för hela befolkningen, än det stora rika demokratiska grannlandet i norr? Det sista hävdar Michael Moore i filmen "Sicko" från 2007.

NATO-fjäskare
Vem vill fjäska för försvars- och allianspakten NATO? Utan NATO hade väl hela Världen varit en snäll plats att leva i, eller var det en bromskloss mot den så kallade kommunistvärldens försök att ta över världsherraväldet?
Eller är det en krigsuppviglare som underblåser konflikter i Världen, för att gynna vapenfabriker och dess lobby som inte vill ha fred i Världen?

Oj, vilka härliga nya metaforer som sades i debatten! En av dessa var Carl Bildts "allsköns halvgrumlig halvkommunism". Inte visste jag att politiker av idag är sådana språkekvilibrister!

Nu väntar jag med spänning om eller när Svenska Akademien tar med dessa i sin nästa upplaga av SAOL (Svenska Akademiens ordlista).

.

tisdag 16 februari 2010

Fettisdag, askonsdag, skärtorsdag?


Många tror att dessa dagar hör samman:
fettisdag, askonsdag, skärtorsdag och långfredag.

Men det är fel. Det skiljer 44 dygn (eller 45 dagar) mellan askonsdag och skärtorsdag.

Först kommer fastlagssöndagen, sedan blåmåndagen och fettisdagen. Därefter börjar fastan med askonsdagen.
Fastan håller på i nästan sju veckor fram till påskafton, eller snarare i 40 dagar. På söndagarna fastade man inte, så då räknas inte dessa sex dagar under fasteveckorna.
Från askonsdag till påskafton är det 46 dagar.

Fastan avbryts på påskafton, då man bland annat frossar på ägg.
När hönorna och vildfåglarna började värpa på våren, fick man samla på sig äggen men inte äta dem. Varför man hade mängder av ägg till påsken.

Allt hänger samman med kristendomens firande av påsk. Enligt gammal sed skulle man börja fasta på askonsdagen, då man skulle "klä sig säck och aska". Alltså symboliskt börja lida och minnas vad Jesus fick utstå inför sin död på korset på långfredagen.

Den sjunde och sista fasteveckan kallas för stilla veckan eller påskveckan. Där har vi palmsöndagen, blåmåndag (samma namn som före fettisdagen), vita tisdagen, dymmelonsdag, följd av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk.

För att skaffa extra kraft att orka fasta, firade man rejält med massor av mat och kött före fastan. Den tiden kallades för fastlagen.
Detta matfrosseri avslutades med fettisdagen. Det är under fastlagen man hade karneval, som troligtvis kommer från italienska carne-levare, som betyder "ta bort kött".


--------------------------------------------------------------------------------------------

I norra Europa har karnevalsfirandet under fastlagen nästan helt försvunnit, men har återuppstått i andra former under varmare årstider. Till exempel har vi Hammarkullefestivalen i Göteborg sista helgen i maj. Åk dit och kolla om ni har vägarna förbi, eller titta på de färgsprakande bilderna som finns utlagda på nätet via ovanstående länk.

Karnevalsfirandet finns kvar i katolska länder. Kända karnevaler i Europa har vi bland annat i Venedig och i Köln. Då firar man för fulla muggar med maskerader och parader.

Bland de mest kända karnevalerna utanför Europa är karnevalen i Rio de Janeiro och Mardi Gras i New Orleans. Mardi Gras betyder just fettisdag på franska (mardi = tisdag, gras = fet).
För att se vilka andra karnevaler som finns i Världen så kolla denna länk.

Medan stora delar av Världen festar och har kul, så äter vi bara en bulle med grädde och mandelmassa. Så orättvist det kan vara.

Så gott folk: Gå ut och stuffa och vifta på rumpan! För nu är det karneval i stan!



--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs i min artikel om fettisdagsbullar, hetväggar och semlor: Semla är en fralla med ost!

Läs mer på om dessa dagar på Nordiska museets hemsida: Fastlagen och fettisdagen.


Källor: NE; Wikipedia; Nordiska museet; Boken: Klassiska symboler: en uppslagsbok av Jan-Öjvind Swahn.


.

söndag 14 februari 2010

14 februari - Alla hjärtans dag firas bara i Sverige


14 februari - Alla hjärtans dag, firas endast i Sverige.

Vadå, säger du, dagen firar man överallt i hela Världen, traditionen kommer ju närmast från USA.
Helt rätt! Men i stort sett överallt firas Valentins dag.

Nedan har jag gjort en sammanställning över olika länders (språks) presentation av Valentins dag. Varje länk är också klickbar.

USA och Storbritannien: Valentine's Day
Frankrike: Le jour de la Saint-Valentin
Tyskland: Der Valentinstag
Nederländerna: Valentijnsdag
Spanien: Día de San Valentín
Italien: La festa di San Valentino
Finland: Ystävänpäivä (Vändagen)
Danmark: Valentinsdagen (kallas också "de elskendes helligdag".
Norge: St. Valentinsdagen (kallas också "alle hjerters dag") Ops! Även våra vänner i Väster firar "vår" dag, Kul!

--------------------------------------------------------------------------------------------

Namnet "Alla hjärtans dag" kan komma att dagen ordamässigt påminner om "Alla helgons dag" som firas i november.

Dagen är namngiven efter helgonet Valentin som dog martyrdöden.
Men det finns minst tre olika Valentin eller Valentinus som dött martyrdöden under tidigkristen tid under 200-300-talen.
En av dessa var prästen Valentinus som lär ha halshuggits den 14 februari år 269 under kejsar Claudius II:s förföljelse av kristna.

Sedan år 498 har man firat Sankt Valentins dag inom kristenheten. Det är först i slutet av 1900-talet som man började uppmärksamma dagen i Sverige.


En del tycker att det är en onödig dag att fira, och anser att det bara är en kommersiell sak från USA.
Men jag tycker att man kan uppmärksamma dem man tycker om den 14 februari. Allt som gläder medmänniskorna är av godo. En människa som uppmärksammas med tillgivenhet och kärlek mår bra och får lite extra positiv energi i livet.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Alla hjärtans dag på Wikipedia

Läs mer vad Nordiska museet skriver om Alla hjärtans dag


Källor:
Wikipedia på respektive språk

.

fredag 12 februari 2010

Mindre eller färre fel?


När jag läser texter ser jag att vissa har svårt med orden mindre och färre. Varför är det så svårt att se skillnad på dessa ord?

En vän gav ett tips från skolvärlden. På grund av besparingar hävdade en chef så borde skolan se till att få mindre lokaler, för att få bättre ekonomi. Min vän frågade skämtsamt om de skulle sänka taken eller flytta in väggar för att få mindre lokaler. Han som yttrat påståendet förstod inte piken.

Jag kan förstå om att man ibland kan ha svårt att veta när man ska säga mindre eller färre.
Om man får sämre ekonomi, får man då mindre eller färre pengar att röra sig med? Enklast är att undvika sådana meningar helt om du är osäker.

I mitt bildexempel från startsidan på G-mail skriver de Mindre skräppost. Jag vill inte ha mindre skräppost, alltså att antalet är lika många men att skräpposten är mindre i storlek.
De menar nog att jag ska få ett mindre antal skräppost, eller helt enkelt färre skräppost. Fast allra bäst vore att inte få några som helst skräppost.

Jag tror att pratar man om antal saker, passar färre bäst. Pratar man om storlek, passar mindre bäst. Exempelvis: "På grund av att konsertlokalen var mindre så fick färre personer plats."

Ett annat exempel: "När bilarna blev färre fick fler cyklister plats på gatorna" och "När bilarna blev mindre fick fler bilar bilar plats i garaget." Det första exemplet berättar om bilarnas antal och det andra exemplet visar på bilarnas storlek.

Nu när du vet skillnaden, vad är bäst om jag till exempel arbetar med att laga bilar? Att jag gör mindre fel eller färre fel?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag tipsar om Språkrådet om man har problem hur man ska skriva.
Klicka på fliken "Språkhjälp" och vidare på "Frågelådan" Där kan man söka efter olika ord.

När jag sökte på "färre" fick jag fram detta svar:

fråga
Ska jag skriva två steg färre eller två steg mindre?


svar
Traditionellt har två steg färre varit den föredragna formen, men numera betraktas även två steg mindre som korrekt.


Traditionellt har alltså fördelningen mellan färre och mindre varit att färre används om räknebara substantiv: färre bilar, färre klagomål, och mindre om icke räknebara substantiv: mindre mjölk, mindre kärlek.

Men numera är det också vanligt att man använder mindre med räknebara substantiv: mindre klagomål, mindre bilar. Sådana fraser blir dock dubbeltydiga och kan antingen betyda ’mindre av företeelsen bilar’ eller ’små bilar’, och därför är det inte lämpligt att använda mindre så. Den dubbeltydigheten finns inte när antalet är utskrivet och mindre är efterställt, som i två steg mindre. Därför kan mindre accepteras i sådana fall.

.

tisdag 9 februari 2010

Kandisocker och en och annan sockerbagare


Nu kör vi en ny runda med ordet kandi, som i kandisocker, eller bröstsocker som det också heter.

Kandisocker som görs av sockerrör, är ett uråldrigt godis som tillverkades redan för flera tusen år sedan i Indien och Persien (nuvarande Iran).
Detta kandi som betyder socker, kommer inte från latinets candi som betyder ljus, utan från sanskrit där det heter khanda.

Sanskrit som är ett fornindiskt språk ansågs tidigare vara de indoeuropeiska språkens urmoder. Men den teorin gäller inte längre, för det finns flera andra gamla indoeuropeiska språk. Läs mer om sanskrit på Wikipedia.

Ordet khanda har sedan vandrat vidare genom arabiskans kand (kandi), till bland annat franska candi och vårt kandi.
Tänk på amerikansk engelskans candy för karamell, godis eller sötsak. I andra engelsktalande länder heter det sweets.


Kandering är att doppa frukt och sötsaker i starkt sockerlag, så att ytan täcks av kristalliserat socker.


En bagare bakar bröd, och en konditor bakar bakverk med socker, alltså en sockerbagare. Andra gamla stavningar är: konditare och konditör.

Ordet konditor kommer av latinets condire som betyder sylta in eller göra smakfull. Detta är troligen besläktat med latinets condere som betyder lägga tillsamman.

konditor (sockerbagare) och kandi (socker) har egentligen inget med varandra att göra, eller?


Vi gör istället ett hopp till ”Sockerbagaren” eller mer känd som ”En Sockerbagare”, med text och musik av Alice Tegnér (1864-1943). Sången publicerades första gången i sångboken ”Sjung med oss mamma!” 1895.

En sockerbagare här bor i staden,
han bakar kakor mest hela dagen.
Han bakar stora, han bakar små,
han bakar några med socker på.



Källor: SAOB och Wikipedia


lördag 6 februari 2010

Candle in the Wind 1997


I tidigare bloggar har jag nämnt orden kyndel som står för ljus eller bloss och det gamla ordet kanedela som betyder skinande vit eller uppriktig. Det engelska ordet candle är släkt med dessa ord.

Jag kommer att tänka på Elton Johns hyllning till Lady Diana (1961-1997) med låten "Candle in the Wind 1997". Låten framförde han för publik den första och enda gången under Dianas begravning den 6 september 1997.

Ursprungligen skrev Elton John låten 1973 som en hyllning till Marilyn Monroe. Han skrev en ny text för att passa till Lady Diana.


And it seems to me you lived your life
Like a candle in the wind
Never fading with the sunset
When the rain set in
And your footsteps will always fall here
Along England's greenest hills
Your candle's burned out long before
--------------------------------------------------------------------------------------------
Här nedan har du ursprungstexten skriven som en hyllning till Marilyn Monroe

And it seems to me you lived your life
Like a candle in the wind
Never knowing who to cling to
When the rain set in
And I would have liked to have known you
But I was just a kid
Your candle burned out long before
.

torsdag 4 februari 2010

Kandid och "Candide eller Optimismen"


I förra bloggen skrev jag om kyndelsmässodagen och lite om ordet kyndel som betyder ljus eller bloss.

Ordet har vi kvar i en flerarmad ljusstake som vi kallar för kandelaber.
Jämför med danskans och tyskans kandelaber, som kommer från franskans candélabre, som i sin tur härstammar från latinets candelabrum.

Härleden är latinets ord för ljus, candela.

Det svenska ordet kandela, som knappt används idag, kommer från franska candide, av latinets candidus, som betyder skinande vit, uppriktig.

Nu tar vi ett hopp till uppysningstiden och tiden före franska revolutionen 1789, som kastade oss rakt in i modernismen.

Den franske författaren och filosofen Voltaire, 1694-1778, skrev boken "Candide eller Optimismen" som gavs ut första gången 1759. Voltaire slapp uppleva franska revolutionen och alla dess fasor.
Bokens hela titel på svenska är enligt Libris databas: Candide eller Optimismen: översättning från Dr Ralphs tyska original med de tillägg man fann i doktorns ficka när han dog i Minden i nådens år 1759". Då förstår jag varför man bara kallar den för "Candide".

Jag vill minnas att Candide far runt i hela Världen och hamnar bland annat i drömlandet Eldorado i Sydamerika. Men längtan till sin stora kärlek, Kunigunda, driver honom åter till ett krigshärjat Europa med alla dess fasor.
Han finner Kunigunda och gifter sig med henne av plikt. Till slut hamnar han och sitt följe på en gård. Där blir de äntligen lyckliga. Man kan endast finna lyckan genom hårt arbete, för då har man inte tid att tänka dumma tankar, vill jag minnas att slutpoängen var i boken.

I "Candide" är Voltaire mycket kritisk mot klassamhället och kyrkan. Jag tror att vi fortfarande kan läsa boken med behållning. Den är således en klassiker.


Källor: SAOB; Wikipedia.

.

tisdag 2 februari 2010

2 februari - kyndelsmässodagen


Den 2 februari firar vi kyndelsmässodagen


Det är 40 dagar sedan juldagen, det vill säga när Jesus föddes. Enligt judisk tradition bar Maria fram Jesus till templet just den dagen.
Det sammanföll även med att en kvinna blev "ren" igen efter förlossningen. Fram till att sonen skulle omskäras den åttonde dagen ansågs hon som "oren". Därefter skulle hon vänta ytterligare 33 dagar under sin "blödnings- och reningstid". Efter att familjen gjort ett rituellt offer återtogs kvinnan till församlingen, således den 40:e dagen efter förlossningen.

Den som räknar får 33 plus 8 att bli 41, så det stämmer väl inte?
Jo, så här är det. Den första dagen räknas som dag 1, den andra dagen är 2 osv. Ett exempel: Jesus uppstod från det döda på den tredje dagen. Han dog på en fredag och uppstod på söndagen. För oss är det två dygn, men om man räknar långfredag som dag 1, så är påskafton på lördag dag 2 och påskdagen på söndag dag 3. Så nu stämmer det, eller hur?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Inom kristenheten kallades kyndelsmässan för Jungfru Marias rening, Jungfru Marie kyrkogångsdag eller Herrens frambärande.

Kyndelsmässodagen kom till västra Europa på 600-talet tillsammans med andra mariadagar från öst. Kyndelsmässa hade uppkommit i östra Europa redan under 300-talet.

Under medeltiden tog man med sina nystöpta ljus till kyrkan för att få dem välsignade. Man hade förhoppningen att ljusens värme skulle smälta bort vintern.

Kyndel
är ett gammalt ord för ljus eller bloss. Jämför med engelska candle. Vi har kvar ordet i kandelaber.

Sedan 1772 firar kyrkan i Sverige kyndelsmässodagen den söndag närmast före eller efter den 2 februari.
Kyndelsmässan räknas även som slutet av jultiden.

Så tänd ett ljus idag och bli ett med en uråldrig tradition.

Nästa blogg om ett närbesläktat ord: kandid


Källor: NE online: SAOB; Wikipedia.

Läs mer om kyndelsmässodagen på Nordiska museets hemsida

.