Mina sista "Krigiska ord på K" ord är kyrass och kyller. Egentligen har de inget med krig att göra utan mer med försvar.
Kyrass betyder rustning och kommer från latinets coriaceus, som betyder av läder, som härleds från corium, läder, för från början var kyrass ett överkroppsskydd av läder. Ett annat ord för kyrass är harnesk. Från början betydde orden en hel rustning, men sedermera byttes betydelsen till att avse den del som skyddar överkroppen, till exempel ett bröstharnesk.
En kyrassiär, eller kyrassjär, är en kyrassklädd ryttare i tungt kavalleri. De hästberidna soldaterna var klädda i tunga rygg- och bröstharnesk. De användes från 1500-talet till 1800-talets början. Kyrasserna blev med tiden lättare för ryttarna att bära. I Sverige fanns kyrassiärer i armén från 1620-talet.
Bildens kyrassiär är från Lifeguard i London.
Kyller är en rock gjord av skinn framförallt av älgskinn. Skinnet är sämskat för att göra det extra mjukt och behagligt att bära. Kyllern har inga knappar utan hålls ihop av hyskor för att inte skava mot huden. Ett kyller användes under ett harnesk (kroppspansar) och bars av militärer, och framförallt under 1600- och 1700-talen. Den kunde även bäras helt utan ett harnesk och var ett skydd mot splitter.
Bildens kyrass tillhörde Gustav II Adolf och finns att se på Livrustkammaren i Stockholm. Den togs som krigsbyte efter hans död 1632 och fördes till kejsaren i Wien som en krigstrofé. I början av 1920-talet fick Sverige tillbaka den från Österrike, som tack för Sveriges Röda korshjälp till landet under och efter första världskriget.
I folktron trodde man att älgskinn hade en magisk förmåga att skydda mot stål. Den 6 november 1632 i Lützen fick vi bevis att ett älghudskyller inte hade en övermänsklig förmåga att skydda sin bärare mot svärdshugg. Gustav II Adolf blev varse det då han efter en tidigare skottskada inte kunde bära harnesk, utan bara hade ett älghudskyller på sig. Han kom inte hem levande efter den dagens krigsdrabbningar.
Gustav II Adolf fick först ett skott i vänster överarm som krossade benpipan, sedan träffades han av ett skott i ryggen som punkterade hans lunga. Han fick ett värjstick och två huggsår och sist fick han ett skott i tinningen. Utöver dessa skador hade han ytterligare två skottskador.
Målningen nedan "Gustaf Adolf vid Lützen” målades 1855 av konstnären Carl Wahlbom (1810-1858). Klicka på bilden så kan du se detaljerna på målningen.
För att minnas denna ödesdigra dag för Gustav II Adolfs tragiska död, och början på slutet på Sveriges stormaktsdrömmar, äter vi numera en liten bakelse dagen till ära den 6 november.
Radioprogrammet Meny utlyste en tävling 2003 om en ny Gustav Adolfbakelse. Medarrangörer i tävlingen var Livrustkammarens Vänner och Gastronomiska Akademiens Vänförening. Resultatet blev en bakelse med en kul utformning och en god smak enligt Livrustkammarens hemsida, därifrån bilden är hämtad.
Källor: Wikipedia; Japetus öga; Saob; Livrustkammaren; samt egna minnen.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar