tisdag 16 februari 2010

Fettisdag, askonsdag, skärtorsdag?


Många tror att dessa dagar hör samman:
fettisdag, askonsdag, skärtorsdag och långfredag.

Men det är fel. Det skiljer 44 dygn (eller 45 dagar) mellan askonsdag och skärtorsdag.

Först kommer fastlagssöndagen, sedan blåmåndagen och fettisdagen. Därefter börjar fastan med askonsdagen.
Fastan håller på i nästan sju veckor fram till påskafton, eller snarare i 40 dagar. På söndagarna fastade man inte, så då räknas inte dessa sex dagar under fasteveckorna.
Från askonsdag till påskafton är det 46 dagar.

Fastan avbryts på påskafton, då man bland annat frossar på ägg.
När hönorna och vildfåglarna började värpa på våren, fick man samla på sig äggen men inte äta dem. Varför man hade mängder av ägg till påsken.

Allt hänger samman med kristendomens firande av påsk. Enligt gammal sed skulle man börja fasta på askonsdagen, då man skulle "klä sig säck och aska". Alltså symboliskt börja lida och minnas vad Jesus fick utstå inför sin död på korset på långfredagen.

Den sjunde och sista fasteveckan kallas för stilla veckan eller påskveckan. Där har vi palmsöndagen, blåmåndag (samma namn som före fettisdagen), vita tisdagen, dymmelonsdag, följd av skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk.

För att skaffa extra kraft att orka fasta, firade man rejält med massor av mat och kött före fastan. Den tiden kallades för fastlagen.
Detta matfrosseri avslutades med fettisdagen. Det är under fastlagen man hade karneval, som troligtvis kommer från italienska carne-levare, som betyder "ta bort kött".


--------------------------------------------------------------------------------------------

I norra Europa har karnevalsfirandet under fastlagen nästan helt försvunnit, men har återuppstått i andra former under varmare årstider. Till exempel har vi Hammarkullefestivalen i Göteborg sista helgen i maj. Åk dit och kolla om ni har vägarna förbi, eller titta på de färgsprakande bilderna som finns utlagda på nätet via ovanstående länk.

Karnevalsfirandet finns kvar i katolska länder. Kända karnevaler i Europa har vi bland annat i Venedig och i Köln. Då firar man för fulla muggar med maskerader och parader.

Bland de mest kända karnevalerna utanför Europa är karnevalen i Rio de Janeiro och Mardi Gras i New Orleans. Mardi Gras betyder just fettisdag på franska (mardi = tisdag, gras = fet).
För att se vilka andra karnevaler som finns i Världen så kolla denna länk.

Medan stora delar av Världen festar och har kul, så äter vi bara en bulle med grädde och mandelmassa. Så orättvist det kan vara.

Så gott folk: Gå ut och stuffa och vifta på rumpan! För nu är det karneval i stan!



--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs i min artikel om fettisdagsbullar, hetväggar och semlor: Semla är en fralla med ost!

Läs mer på om dessa dagar på Nordiska museets hemsida: Fastlagen och fettisdagen.


Källor: NE; Wikipedia; Nordiska museet; Boken: Klassiska symboler: en uppslagsbok av Jan-Öjvind Swahn.


.

4 kommentarer:

  1. Är inte karneval, carne vale (=farväl)?

    SvaraRadera
  2. Om ordets ursprung tvistar de lärde om fortfarande. Så du har också rätt.
    Kolla gärna in sajten www.Faktoider.nu så ser du vad de skriver där om "Karneval": http://www.faktoider.nu/folketymologier.html

    SvaraRadera
  3. Bra text som reder ut begreppet Askonsdag som ofta blandas ihop med Dymmelonsdag (onsdagen i stilla veckan). En korrigering: Stilla veckan och Påskveckan är inte samma sak. Stilla veckan inleds med Palmsöndag (söndagen innan påskdagen) och avslutas på Påskafton. På Påskdagen börjar Påskveckan.

    SvaraRadera
  4. Tack ska du ha awn! Du har så rätt, till och med jag hade missat detta. Nu har jag uppdaterat bloggen.

    SvaraRadera